tisdag 27 september 2016

Calamagrostis brachytricha

Jag har inte haft någon vidare tur när jag har sått gräs, ja förutom Litet kärleksgräs då. Så därför är jag riktigt stolt över att jag har lyckats dra fram ett Diamantrör, Calamagrostis brachytricha, från frö. När jag tittar på fröpåsen, som jag fortfarande har kvar, så lär den ha innehållit 50 frön. Och så har jag lyckats med en enda, så egentligen har jag väl inte gjort någon större bedrift, och ändå känner jag mig faktiskt stolt över denna enda brachytricha. Den växer långsamt men säkert och nu har den börjat blomma, härligt!

Calamagrostis brachytricha.
 

onsdag 14 september 2016

Än blommar det på prärien

De flesta slöjsiljor har gjort sitt, liksom ekorrkornet, men litet kärleksgräs visar sin mest vackra sida. Rudbeckiorna producerar fast inte såsom i sin glans dagar och prydnadsmoroten 'Dara' har knutit sig för gott, frånsett någon enstaka.


Bilden går att klicka upp.

Tog fröer från en anlagd prärie i Chicago, och här har vi resultatet.
Kan vara en Rudbeckia eller kanske en Helianthus.


fredag 9 september 2016

Digitalis lutea

Provade att så en annorlunda Digitalis i höstas, och nu blommar det första exemplaret. Lite sent kanske, men det beror nog på att det är första gången. Jag tycker den ser riktigt trevlig ut och att den är perenn gör ju inte saken sämre! Den kallas för "Liten fingerborgsblomma". Men det där med liten beror ju på vad man menar med liten, den här är i varje fall runt 35 cm hög.

Digitalis lutea.

tisdag 6 september 2016

Detta eviga tjat om PRÄRIE

Ja, detta eviga tjat om PRÄRIE, tänker nog många. Det har ju blivit en slags fokusering på sista tiden i min blogg på just prärie, och hur man får till en prärie. Åkte till präriens förlovade land USA för att ta reda på saken. Kontentan är att en prärie kan se ut nästan hur som helst. Den beror på vilka växter som hittar dit och rotar sig.


På en skylt i Chicago Botanic Garden kunde man läsa, att en prärie minsann inte bara är gräs. Nej, den är full av andra växter...

Prärien vid Chicago Botanic Garden.
Bilden går att klicka upp!

... nu undersökte jag inte precis hela prärien som CBG hade skapat, men just det här partiet på bilden innehåller, som man ser, solbrud och anisisop. En rudbeckia tittar också fram i högerkanten. För övrigt fanns det förstås gräs av olika arter och faktiskt en hel del tistlar.

Då drar vi vidare ....

Michiganstranden.

Utefter stranden av Lake Michigan, ungefär 5 km från Chicagos centrum har man satsat på att anlägga prärier. Delvis för att binda sanden, tror jag, men mest för att gynna djurlivet och kanske allra mest för att en prärie är lättskött. Den har ju även sin charm när den är i förfall, och ingenting skall väl egentligen ansas, utan den skall sköta sig själv. På det här avsnittet fanns det mängder av guldris, en hel del solhattar och förstås gräs.

Och så drar vi vidare till Millennium Park mitt inne i Chicago...

 Millennnium Park.
Bilden går att klicka upp!

... här har allas vår Piet Odolf, han med Drömträdgården i Enköping, skapat ett prärielandskap. Den var väl inte i sin skönast prakt direkt, men fin ändå! I denna prärie finns det rätt mycket solhattar och förstås gräs av olika arter och är mer varierad än de prärier jag nämnt tidigare.


måndag 5 september 2016

WOW, vilken grej!!

TACK, snälla Susie på Stjärnarve för den fina vinsten i frågetävlingen. Den är verkligen dekorativ och skall få en hedersplats, dock inte utomhus i fortsättningen. Jag vågar inte riskera att den tar skada av väder och vind. Tack också för salladskryddan, den blir säkert god till vad än man använder den till. Du är ju finsmakare och vet vad som är gott!




onsdag 17 augusti 2016

Äntligen ...


Äntligen blommar rudbeckian 'Cherry Brandy' i min "prärie" (frösåddes i våras).
Ekorrkornen har gjort sitt och vipporna håller på att falla sönder. Däremot kommer
Litet Kärleksgräs väldigt fint.

Litet Kärleksgräs, Eragrostis tenella, börjar "ta plats" på min "prärie".
BILDEN GÅR ATT KLICKA UPP


Min Setaria italica 'Red Jewel' misslyckades jag med i fjol, men de 2 fröer jag hade
kvar i påsen sådde jag i våras, och det blev ett fint gräs. Såklart inte så imponerande
när man barasår 2 fröer. Men setarian producerade ganska många nya fröer, 
och de ska jag så nästa vår. 

fredag 29 juli 2016

Digitalis, som jag minns den ...

Vid ett besök i Anna-Karins vackra trädgård år 2013 beundrade jag hennes otroligt vackra digitalis. Jag ville förstås ha dem i min trädgård, och när Anna-Karin kom och besökte min trädgård, hade hon med sig tre stycken plantor, det måste ha varit samma år. En planta dog relativt snabbt, men två levde vidare, men till slut hade jag bara en planta kvar. Nu blommar den ÄNTLIGEN! Som jag har väntat!

Digitalis ferruginea hos A-K.

Närmare än så här kan jag inte komma med de foton jag tog.
Det är lite svårt att säkert säga färgen på "läppen".

Min digitalis. Dessa färger är naturtrogna,
och jag upplever den mycket blekare än A-Ks, som var mer gul.

"Läppen" ger ett nästan lila intryck. 

Jag har letat på nätet och hittat liknande som man kallar Digitalis ferruginea.
Det finns dock en namnsort, Digitalis ferruginea 'Gelber Herold' som lär vara
mer åt det gula hållet. Kanske det är den som A-K hade?! Fröer från namnsorter
ger ofta avkommor från någon av föräldrarna. 

Det finns en Digitalis, D ferruginea 'Gigantea', som kan ses här som är väldigt lik A-Ks.