torsdag 31 maj 2012

Eufori och nostalgi

Kan någon förstå, varför jag kommer att tänka på Euphoria och Loreens fladdrande kreationer när jag ser den här bilden. Som vanligt var ju naturen först, eller hur?  ...

Troligen en vit 'Nora Barlow' dyker plötsligen upp i trädgården.
Trots att jag tidigare aldrig haft vita aklejor, däremot en hel del "äkta" Barlow.

... Och, varför kommer jag att tänka på de ryska gummorna när jag ser den här bilden? Romantik i kubik!



onsdag 30 maj 2012

Alla barn i början ...

Min pelargon, som jag köpte för ett tag sedan på vildpelargonutställningen i Bergianska trädgården, som jag skrev om HÄR, har fått sina första två blommor ....


... och jag hoppas förstås, att med tiden den skall bli så här fin.

Pelargonium x 'Renate Parsley'



tisdag 29 maj 2012

Du missar väl inte ...

... Historiska trädgårdar i Kunskapskanalen? På URplay kan man se de tre program som sänts i serien: Drottningholm, Huseby Bruk och Glorup. Särskilt programmet om Huseby Bruk tyckte jag om. Man fick massor av både trädgårdshistoria och brukshistoria i det välkomponerade programmet. Programmet om Drottningholm var ambitiöst, men  urvalet av vad man visade, när man skulle förklara en gammal trädgård, kändes amatörmässigt. Dock sevärt! Programmet om Glorup har jag ännu inte sett.

Broderirabatt modell äldre (slutet av 1800-talet).
 (Bild från UR-programmet).



YES - Där satt den!

Nu är den sista krukan tömd, och jag har planterat ut alla mina fördrivna plantor!! Det känns verkligen skönt. Växterna hade det verkligen inte lätt i sina små krukor den sista tiden. Och, jämn bevattning, det existerade inte längre. Somliga fick för lite vatten och andra alldeles för mycket. Perennerna har brett ut sig mer och mer och det blir att svårare att hitta platser till växterna. Nästa år får jag verkligen försöka begränsa mig, men det säger jag varje år - och vissa, ja nästan alla, växter kan man ju bara inte vara utan!! ;-)  Jag tappade räkningen när jag räknade tomkrukorna, som stod snyggt uppradade  på diskbänken efter att min rara fru helt självmant diskat dem. Men jag tror det var närmare 300 stycken.

Den övervintrade (inomhus) Himmelsblomman, Commelina tuberosa, fortsätter snällt
att blomma  utan att bekymra sig det minsta om sin nya växtplats.

Lite förvånande, att inte fler odlar Himmelsblomman. Den blommar hela sommaren - och färgen!!! En helt fantastisk blå färg! Fröer till dessa fick jag för några år sedan av Susie på Stjärnarve. Och inte ens Susie odlar den längre, men hon gillar inte att syssla med frösådd. Himmelsblomman finns även som vit och rosa, och fröer kan köpas på Rara Växter.



måndag 28 maj 2012

Morgonfägring



Buskpion, Paeonia sufrutticosa 'Purple Prince'.




torsdag 24 maj 2012

Rapport nr 2 - sådd av luktärtor

Jag tycker det är kul med tester och nu kommer andra inlägget av min lilla test av luktärtssådd. Det första hittar du HÄR! Jag vill nämligen veta om det lönar sig, att så ärtorna redan i mitten av mars i något som liknar root trainers. Jag chansade på, att frostrisken är över för i år och planterade ut plantorna i går.

Sådda i slutet av april i vanliga krukor.

 Sådda i mitten av mars i hemmagjorda root trainers.
(Jag har toppat plantorna ett par gånger).

Så här ser rotsystemen ut.
De krukodlade plantorna har fått rotsnurr, men den var inte så kraftig, utan lätt att reda ut.
De odlade i root trainers har en något större rotmassa, men ser kanske mycket större ut
eftersom den är så långsträckt.

Jag hade gjort mina root trainers för tunna, dvs lindat för få varv av tidningspapperet, så vissa gick sönder när jag förflyttade dem till deras slutliga planteringsgrop. Därför blev rötterna lite störda vid planteringen.

Utplanterade! Vänster sida root trainers, höger sida krukodlade.


PS En lite lustig detalj, jag ville kolla om jag verkligen stavade "root trainer" rätt, om det skrevs i ett ord eller två. Det var oväntat många fröfirmor och dylikt som stavade så här ROOTRAINER.


onsdag 23 maj 2012

Tulpaner gör sig bra i motljus

Vilken härlig syn det är på förmiddagen, när solen strålar genom grenverket och träffar växtligheten bakifrån som spridda spot lights! Tulpanerna brinner som eldar eller är dramatiskt mörka. Tillsammans med ormbunkarna, som nog inte syns så bra på bilden, men som också gör sig extra bra i motljus, blir det en härlig lyster.

Tulipa 'Kingsblood'
Lökarna köpte jag på COOP i höstas till det facila priset av 25 kronor för 15 lökar.
Och alla blommar som synes!

Ja, jag kör fortfarande med mina "burar". Här får inga rådjur komma och nafsa!

Här nedan har vi 'Carnaval de Nice', som nog har en fyra, fem år på nacken, och troget kommer tillbaka varje år. Tycker mig se, att den förändrat sig litet, den här gula basen i mitten av blomman känner jag inte riktigt igen. Några av kronbladen på vissa blommor har även gula inslag längre ut från centrum. Men, vad gör väl det, den är fin ändå!!

'Carnaval de Nice'


måndag 21 maj 2012

Vild och vacker

I morse hade en hel skrälldus vildtulpaner bestämt sig för att öppna sina kalkar. Och detta på ovanligt långa stjälkar i år. Väldigt graciösa! Den vit/röda heter 'Lady Jane' och den gul/röda 'Cynthia'. I bakgrunden ett vitt löjtnantshjärta som också börjat slå ut.

Tulipa clusiana.

söndag 20 maj 2012

Beskärning av lavendel och andra skrönor

Lavendeln hade blivit lite väl hög efter flera års lite för feg beskärning. Så jag hade verkligen stor lust att prova att beskära den ordentligt. MEN i TV-program och på webbsidor gavs konstant rådet, att INTE beskära ner på gammal ved. Jag vet inte hur många sidor jag var inne på och alltid gavs samma råd! Inte förrän jag hamnade på Slottsträdgårdsmästarens sida hittade jag vad jag ville läsa, visst kan man beskära lavendel ner på gammal ved! Så jag tänkte, nu är det dags för att prova! Och visst bryter den på gammal ved!

En annan skröna som irriterar mig, jag tror knappt det finns någon trädgårdsbok där man inte svamlar på om att "luktärtor har ett hårt skal, så man kan ta ett sandpapper eller fil och fila lite på ärtorna". Så fullkomligt onödigt! Och detta råd verkar gå igen från bok till bok, skriver man av varandra? Vill man få luktärtor att gro snabbt finns det betydligare bättre metoder.

Nog bryter lavendel på gammal ved alltid!
Av tjockleken på grenarna förstår man nog, att dessa inte beskurits på flera år!


torsdag 17 maj 2012

Hit men inte längre!

Nej du, lilla Bambi, mina tulpaner lämnar du i fred! Nog nafsar du på rosor och annat som jag inte gillar att du gör, men tulpanerna låter du bli! Och förresten, kan du hälsa pappa, att vässa sina horn, det får han göra uppe i skogen och inte på vinbärsbuskar, trollhasslar och annat.

Tulipa triumph 'Toucan' vill inte bli rådjursmat.

Håll er borta, era uslingar!

Ja, jag kan inte hitta någon bättre sätt än att bura in mina tulpaner.
Här är det 'Carnaval de Nice' som ännu är i knoppstadiet (bakom kungsängsliljorna).
Jag tycker "nätkuberna" är ganska diskreta, och stör inte alls synintrycket.
Några tycker till och med att de liknar installationer.

Se, så oskyldig man kan se ut!


onsdag 16 maj 2012

Violerna de bara poppar upp

En av de tacksammaste blommorna är väl i alla fall violerna. Och det mest fantastiska med dem är, att de poppar upp lite här och där med helt oanade färger. Det är bara att tacka och ta emot! Exakt hur de här korsat sig, vet jag inte, men det är antagligen korsningar mellan den vilda styvmorsviolen och köpta violer.



Lika men ändå olika!


fredag 11 maj 2012

The last hurdle

Där borta vid skogskanten är det svårt att odla annat än torktåliga växter.  Jag hade på en trädgårdsmässa för flera år sedan hört, att man kunde göra en sorts blötbädd eller våtbädd, (jag kommer inte ihåg benämningen) som skulle vara väldigt effektiv. Vid Ultuna i Uppland hade man testat dessa bäddar, och man var så nöjda att man i fortsättningen skulle göra nya bäddar enligt denna princip.

Principen går ut på, att man gräver sig ner 60 cm i myllan i hela bäddens vidd och sedan fodrar denna "grop" med plastfolie, presenning eller dylikt (en duk som skyddar plasten mot vassa stenar kan också vara på sin plats). Därefter tillbaks med jorden. På detta sätt behålls fukten mycket bättre genom att man utestänger rötter från "omvärlden". Sextio cm skulle räcka här i Uppland, eftersom vi aldrig har så stora regnmängder, att jorden riskerade bli vattensjuk.

Jag har för flera år sedan testad denna speciella bädd med gott resultat på ett annat ställe, så nu var det alltså dags igen.

Men, du milde, vilket stenröse jag hamnade i, den ena bumlingen större än den andra.


När jag grävt mig ner till 60 cm, så var det bara att få upp den sista stenbumlingen. Det var den här bumlingen jag hänsyftar på med rubriken. Men, man har väl sett hur man gör! Att lyfta den upp på kanten var uteslutet. Dock genom att skotta fram lite jord som fick bilda en backe, gick det med nöd och näppe att rulla stenen över kanten.

... and the very last hurdle

När jag var klar med detta så såg jag toppen av ännu ett par stenar. Och inte kunde jag låta bli, det var klart jag skulle ha upp dessa också. Lite marginaler vad gällde djupet var ju bara bra!

Puh, det gick!!
Som synes är det en hel del rötter som nu inte får chansen att kalasa på den goda jorden.


torsdag 10 maj 2012

Racet har startat



I år har jag startat ett luktärts-race. De senaste åren har jag försökt mig på lite "hemsnickrade" s. k. root trainers, men jag undrar om det verkligen lönar sig att så tidigt, få gängliga plantor som man måste knipsa av topparna på för att de inte skall dra iväg ohejdad och snärja in sig i varandra. Rötterna har det inte varit något att klaga på, men jag tycker blomningen har varit rätt dålig.

I år har jag rullat lite tidningspapper, så de blivit stora ungefär som toarullar (fast 5 cm högre och utan botten). Jag satte rullarna tätt i en glassburk. Rotutvecklingen ser bra ut och i vissa "rullar" har rötterna till och med trängt ut genom papperet. Tror ärtorna såddes i mitten av mars. Jag har toppat dem flera gånger redan.

För cirka 2 veckor sådde jag en ny omgång ärtor och dessa har jag verkligen behandlad styvmoderligt, eller rättare sagt, styvfaderligt. De åkte ganska snart ut i den kalla verkligheten utomhus (men jag har förstås tagit in dem över natten). Jag tänkte, bära eller brista, men nu skall jag se vad de tål. Klarar de inte pärsen så må det vara hänt. Hittills ha de varit betydligt tuffare än beräknat och artar sig bra, rötter kan redan skymtas i krukornas dräneringshål.

Nu måste jag erkänna, att jag verkligen går och hoppas på, att kunna bevisa, att man inte tjänar något på tidig sådd i toarullar eller dylikt. Men jag vet förstås inte utgången, och bevisas motsatsen har jag i alla fall blivit lite klokare.

Testing is fun!

onsdag 9 maj 2012

Nu blommar det japanska körsbäret

Nu blommar vårt trogna japanska körsbär. Det fanns här när vi köpte villan för många herrans år sedan. Jag har inte brytt mig om att ta reda på exakt vilken sort det är. Under de senaste fyra fem åren har vi bestämt oss för att såga ner trädet. Det har blivit så gammalt så barken flagnar, det växer mossa på det, ja egentligen skall detta träd inte leva så här länge enligt statistiken, men det tuffar på år efter år. Någon nedsågning har ännu inte blivit av som synes, och när det blommar så här vackert får man ju nästan ångest när man tänker på vad grymt det hade varit.


Vid den formklippta spireans fot har vi petat ner litet av varje. Pärlhyacinten med den lite mörklila nederdelen på blomman, Muscari latifolium, tycker jag är lite kul, och den kompletterar den vanliga pärlhyacinten bra. Här vinns också några hyacinter från julgrupper och en backsippa.


måndag 7 maj 2012

Om 3 veckor ...

... då kanske man kan börja plantera ut sina små skyddslingar. I en vecka har jag burit lådorna in och ut, och om man får döma av nattens lägsta temperatur  som klarade frostgränsen med ett nödrop, är det nog säkrast att fortsätta ett tag till.

Det blir lite rörigt, när man försöker få med så många krukor som möjligt i varje låda. 
De här plastbackarna, på bilden till höger, investerade jag i i fjol,
och de är faktiskt väldigt behändiga.

Spindelzinniorna blommar redan, liksom även Husarknapp och lite annat.


fredag 4 maj 2012

Tuffingar

Mina penséer lever och har hälsan ...



... det var knappt man trodde de skulle överleva snöfallet för cirka en månad sedan.