måndag 29 juni 2009

Pioner, pioner, pioner

Den som vill uppleva en pionfägring utan like ska genast bege sig till Julita Gård. Här kan man uppleva ett 100-tal pioner i sin fagraste blomning just nu. Herman Krupke lär ha varit med i skapandet av denna pionträdgård, enligt guiden.


Det var en väldigt stark sol, så bilderna blir lite skarpa, men här följer iallafall en pionparad. Håll till godo, alla är så vackra, så det är svårt att välja ut den vackraste. (Men det är ju inget tvång på det, som tur är!). Men 'Coral Charm' är en av favoriterna.

Primadonnan bland pioner , Paeonia lactiflora 'Coral Charm' som man ser i förgrunden beundrades av alla ...

... Den börja som korallfärgad ....

... för att senare övergå till en ljusare ton.

Vacker i motljus, påminner lite grand om en näckros.

Okänd skönhet (namnskyltar saknades vid ungefär hälften av alla pioner, skäms Nordiska Museet!).

Paeonia lactiflora 'Gay Paree', japansk, medelsen. Här skuggade jag själva blomman med kroppen, så färgerna blev lite varmare. Ett bra fotoknep!

Här kommer ytterligare en okänd skönhet. Liknar 'Bowl of Beauty', men mera cerise. Det skulle kunna vara 'White Cap'. Snygg!!

Paeonia lactiflora 'Mme Claude Tain', doftar. Är angiven som sen!

Här tror jag det var jag som var slarvig och missade namnet. (Även solen har fläckar he he).

onsdag 24 juni 2009

Promenad på Kungsholmen

Gick en kortare promenad på Kungsholmen med mitt lilla barnbarn, snart 6 månader, medans mamman friserade sig. Det tog bara enochenhalv timme den här gången. Färden gick längs Norr Mälarstrand mot Stadshuset.


I trädgården såg det ut så här. Vildvuxen buxbom omgärdad med fladdriga plastband och en antydan till gräs mellan "snirklarna". Måste det verkligen se ut så här på en av Stockholms allra mest besökta turistfällor? Men, det finns säkert en bra förklaring till detta!

Fortsatte färden mot Piperska Muren. För några år sedan återskapades en del av den jättelika trädgård som funnits här på 16- och 1700-talet, men som nu är borta.


Vacker urna på en av grindstolparna. Parken är förresten inte tillgänglig för allmänheten, utan man får betrakta den genom ett gallerstaket.

Häftig urna vid Stockholms Läns Landsting vid Hantverkargatan. Ingen liten urna precis, manshög, skulle jag vilja påstå!

måndag 22 juni 2009

Thalictrum aquilegiifolium

Aklejrutan. Thalictrum aguilegiifolium finns det gott om i min trädgård. Det är en verkligt tacksam växt. Den har inga större krav på jorden, utan trivs nästan var som helst. Det finns några olika sorters aklejrutor: Album, som är vit. Den har jag inte ännu så länge. Atropurpureum (mörkt blåviolett, ca 70 cm hög), Purpureum (purpurrosa, ca 120 cm hög) och Thundercloud rosa (ca 60 cm hög). Jag har endast Purpureum av dessa.

Thalictrum aguilegiifolium 'purpureum'

Tillsammans med mörklila alliumbollar gör den sig bra, tycker jag.

Och humlorna blir saliga när de får rumstera om bland blommorna.

Aklejrutan finns på flera ställen i trädgården, bland annat här. Rabatten ska ge intryck av att vara rund, men den är egentligen bara en "kvarts tårta" stor. Den ligger i hörnan av gräsmattan med skogspartiet bakom. Tillsamman med hostorna finns här även rosalila geranium som börjar sticka upp mellan rutorna nu.

Fjärilar

Läste att man lyckats återinföra Stor Blåvinge, Maculinea arion i England med hjälp av fjärilsägg och larver från Öland. Fascinerande att läsa om fjärilens livscykel. Hittade en bra artikel HÄR!

Detta är inte blåvingen i artikeln, utan en annan blåvinge, troligen Plebejus argus, eller Ljungblåvinge, som jag fotade i fjol.

Men här kommer en nykomling i mitt fjärilsgalleri, en Aurorafjäril, Anthocaris cardamines som jag lyckades föreviga i helgen. Det är en hona. Har flera gånger jagat hanen, men förgäves. Han har ett gult fält ytterst på framvingarnas spetsar.

Aurorafjäril, Anthocaris cardamines. Fantastisk vacker teckning på vingarnas undersida!

Vingarnas ovansida är kanske inte så uppseendeväckande vacker.

Här har vi en annan gynnare, nämligen Stor Ängssmygare, Ochlodes venata. Den vanligaste tjockhuvudfjärilen i Sverige. Vad som menas med "tjockhuvud" vet jag inte, men det är säkert inget negativt även om man skulle kunna tro det.

Stor Ängssmygare, Ochlodes venata. Ganska så beskedlig och satt snällt kvar och hade inget emot att fotas.

Här blåser övervingen upp en aning, så man kan se undervingens teckning.


tisdag 16 juni 2009

Thalictrum 'Elin'

Dröm om min förvåning när jag hittar denna juvel i min rabatt! Har funderat hit och dit varifrån den kommer - det måste väl helt enkelt vara så, att jag till slut köpte ett exemplar på plantskolan och därefter totalt glömt bort det! Annars stod en dylik på årets önskelista.

Uppdatering 2010-10-01
Tyvärr tog jag miste på denna Thalictrum! Det är inte 'Elin' utan en vit Thalictrum aquilegiifolium. HÄR kan du hitta 'Elin'.

Hur som helst, så hittade jag en sida som verkade vederhäftig. Och visst, det måste vara en Thalictrum 'Elin', vad bra! Då var den önskan uppfylld!

Thalictrum 'Elin' har hittats av Rune Bengtsson och uppkallad efter modern, Elin. Den är en korsning mellan Thalictrum flavum ssp. glaucum och Thalictrum rochebrunianum. Såg ett hav av 'Elin' i Drömparken i Enköping förra året, och den var fantastiskt tjusig!

Dag 2: Nu är en del blommor helt utslagna.

fredag 12 juni 2009

Diamanter

Apropos det myckna regnandet...

Diamonds are forever ....

Well, not quite! Ibland tittar solen fram.

Trevlig helg önska Nora och jag.

onsdag 10 juni 2009

Burr

Burrr, vilket skitväder! Det har blivit maximal otur med utplanteringsväxterna i år! Skyddade de små krukorna mot solen så de fick vänja sig lite efter hand. När jag till slut bestämde mig, att nu måste de ut, de kan inte vara kvar i sina krukorna längre, då kom sommarens värmebölja med sol från morgon till kväll i tre dagar! Nåja, de var ju beredda på solen. Men ändå verkar en del växter blivit brända. Okay, det var ju inte hela världen. MEN, sedan kom en blåst och en kyla som skulle få till och med Kung Bore att huttra och som inte vill ge med sig. Jag säger bara: "kära växter, klarar ni detta så klarar ni allt"!

Inte undra på att vallmon drar regnkappan hårt om sig för att stänga ute regnet! Tur det kanske, att de inte öppnat sina knoppar! Då hade väl blommorna hängt som trasor.

Nej, detta duger inte. Nu får det vara slut på kverulerandet! Jag har helt enkelt plockat fram några veckogamla bilder. Så här kan det också se ut om det vill sig ...


Buskpion, Paeonia sufrutticosa 'Purple Prince'. Den var ett köp, mot bättre vetande, kan jag påstå. Den inhandlades på en trädgårdsmässa i mars, först när vi kom hem gick det upp för oss, den här kan vi ju inte plantera nu. Den fick en kruka i inväntan på varmare tider, och det gick ju bra som synes.

Knopparna är faktiskt det allra vackraste på den här pionen. Blommorna är ungefär så stora som de på t ex Bondpioner, vilket jag tycker är lagom. Det finns ju faktiskt buskpioner som har alldeles för stora blommor.

Och så här ser den ut i "ansiktet". Får mig att tänka på Violetta Valéry i La Traviata när hon frasar omkring i sin röda sidenklänning. Hon ser ut att njuta av tillvaron, eller hur? Detta foto togs en solig dag och jag tycker nog att den är litet mörkare i verkligheten.
Det var allt från pionfronten för den här gången! Och sol, sol, sol - kom snart tillbaka!

tisdag 9 juni 2009

Min senaste installation

Idag, några bilder från min senaste installation. Har inte bestämt mig ännu om den ska heta "I väntan på Godot" eller " I väntan på solen", tror jag väljer solen. I vilket fall som helst är det bra att ha gjort impregneringen innan träet börjat mörkna allt för mycket.

Och naturligtvis ska man använda Jotun Benar. Det är den bästa lack både stolarna och jag kommit i kontakt med ännu så länge.

Se bara så fint dropparna lägger sig, motståndskraftig både mot regn och eventuell sol. Känner mig riktigt nöjd, och vilken tur att jag hann innan regnet!

onsdag 3 juni 2009

Waldmeister-Bowle - ett hett tips!

Myskmadran har man använt i Tyskland ända sedan 1500-talet till att krydda vinet med. Det kallas då Maitrank, Maiwein, eller Waldmeister-Bowle och smakar förstås förträffligt. Grundreceptet består av 2( ! ) flaskor Rhen- eller Moselvin samt en bukett Myskmadra, utan blommor. I en halvtimme ska Myskmadran dra i vinet, gärna på en sval plats. Sedan tar man bort den och häller i lite socker om så önskas och spetsar med mineralvatten. Vill man riktigt lyxa till det hela kan man ha i lite sekt/mousserande vin i stället. Andra, kanske ännu bättre tips finns på bloggen Arboarkticum.

Myskmadra i min ägandes trädgård. Jag kommer naturligtvis att testa receptet, får jag huvudvärk på kuppen så är det iallafall skönt att veta, att detta skedde i vetenskapens tjänst!

Myskmadra innehåller ett ämne som heter Cumarin och är giftigt i större mängder, därför bör man inte använda mer än 3 gram per liter och inte låta stjälkarnas ändar komma i beröring med vinet. För höga mängder av Myskmadra kan förorsaka huvudvärk, och då tänker jag inte i första hand på baksmälla! Nu ska ingen bli förskräckt, så farligt är det nog inte. Myskmadran lär vara bra för både hjärta och njure, inflammationshämmande, smärtstillande och allt möjligt! Vill du veta mer hittar du det HÄR!

Eget test med Myskmadran direkt i glaset. Dess vetenskapliga värde torde vara omstritt. Vad en halvtimme kan vara lång ibland!

Och så till slut en liten dikt.

Es blüht im Wald ein zierlich Kraut,
Das mögen wohl wir leiden!
Kein andres ist uns so vertraut
Im Feld und auf der Heiden.
Es füllt die Luft Waldmeisterduft
Gewürzig und bescheiden.

Och ni som inte förstår tyska ska inte vara ledsna för det!

UPPDATERING (en halvitmme efteråt ....) Jag kan intyga, att det smakade förträffligt! Och ännu så länge - ingen huvudvärk! Tror jag gör mig ett glas till! ;:-)