Idag ska jag slå ett slag för en av mina absoluta favoriter, nämligen Oxalis acetosella, även kallad Harsyra. Vi har en skog här i närheten, och på ett visst ställe är det så vackert att det är helt otroligt; höga träd, som stänger ute en del av solljuset, en stig, mossiga stenar och på marken - Harsyra. De gör sig så bra där de lyser upp med sina vita kalkar. Varje gång jag gått förbi har jag tänkt, så här vackert är det inte i någon trädgård skapad av människohand. Nu blommar en liten tuva harsyra under en av rhododendronen. Den verkar trivas förträffligt där i surjorden och skuggan.
Harsyra, Oxalis acetosella
När man kommer riktigt nära, ser man, att harsyran är helt enastående vacker.
Enligt skrifterna kan man äta bladen (men det gjorde jag redan som barn), dessutom kan man bereda en uppfriskande dryck av dem!!! Det ska jag försöka mig på till sommaren, tänk en kanna harsyrevatten på bordet, vem skulle inte bli imponerad av det? ;-) Man kan även använda den som krydda i sallader och soppor, jojo! I övrigt är den bra i blodrenande syfte, den har en febernedsättande förmåga, är urindrivande och, till slut - den kan även användas som ett medel mot gulsot och skörbjugg. Men lite harsyra i bagaget, kanske man till och med skulle våga sig på en ålandskryssning utan att riskera skörbjugg?!
Nu vet jag vad det är som försöker etablera sig i på min tomt! Fin bild!
SvaraRadera:)
Vilken vacker text om harsyrans skönhet och allmänna förträfflighet!
SvaraRaderaHarsyra är gott-det kan fortfarande hända att jag tuggar på ett harsyreblad ute i skogen.
Det är troligen därför jag inte har drabbats av varken gulsot eller skörbjugg.
Det finns också en liten gul variant som jag planterade in i min trädgård för tjugo år sedan och som är oerhört livskraftig och fortfarande dyker upp här och var. Den skulle kunna klassas som ogräs om den inte var så söt och lätt att rensa bort där man inte vill ha den.
Trevlig Kristi Himmelfärdshelg!
Harsyran är oerhört uppiggande för barn som går på skogspromenad...som godis längs vägen ;)
SvaraRaderaSöta blommor också.
Det var många år sean jag tuggade på harsyra. Numera syns den inte till i min närhet /gittan
SvaraRaderaHarsyran med nostalgiska förtecken, påminner om barndomen och visst har jag tuggat den!
SvaraRaderaEn riktig vårgrönska i bladen och skir blomma med stänk av pärlemo som glittrar av ljuset och solstrimmorna.
Hmmm...kanske man borde dryga ut salladen i helgen ;)
Hos oss pågår nämligen en livsmedelsstrejk sedan två veckor och nu börjar det synas att hyllorna i affärerna gapar väldigt tomma av kött, charkuteriprodukter, bröd, m.m.
Något slut på konflikten verkar det inte heller bli i den närmaste veckan :(
Trevlig helg! /Bea
Lustigt, jag och engelsmannen pratade just om harsyra häromdan, eftersom han varit ute och skogsvandrat och hittat "wood sorrel" som den heter här. Jag har fortfarande smaken på tungan kvar sedan sjuårsåldern! Fast som vuxen får jag nöja mig med den långt mer storbladiga trädgårdssyran.
SvaraRaderaps. underbar bild, Ruben, du har fångat det strimmiga skogsljuset perfekt.
Vad man får lära sig... Känns som om man inte vet någonting... :-) Denna söta lilla växt har jag i min trädgård tillsammans med vitsipporna.... Har alltid tyckt att den varit fin, men kanske inte bemödat mig att ta reda på något om den. Nu behöver jag inte det längre då du upplyst mig - tack!
SvaraRaderaVilken jättefin bild du tagit på dem. Låter spännande med drycken och att använda den i matlagning... Berätta sen hur harsyrevattnet smakar om du gör en 'brygd'! Vad mycket fantastiskt man har runt knuten utan att veta om det...
Ha' det bra!
/Charlotte
Harsyran påminner mig om min barndoms skog, försöker erinra mig smaken och får erkänna att jag inte helt lyckas. Fin är den i alla fall.
SvaraRaderaTrevlig helg!
Hejsan Ruben!
SvaraRaderaHarsyra ingick i mitt dockmatskafferi som barn. Mums vad goda de är! Även jag har fått dem i min trädgård, bland idegranshäcken och under roddarna - och de får vara ifred - kanske går jag själv på 'grönbete' en dag om det blir väder att vara ute utan vinter-trädgårdskappan!/Anja
Så FIN! Harsyra är promenad i mormors skog, det var gott som jag minns det. /sophia
SvaraRaderaDet var väl en tillfällighet,jag var uppe hos dottern igår och hon sa, kom skall jag visa dig något vackert och där bakom huset var stora mattor av harsyra som jag så klart var tvungen att smaka på.. jättefin bild ..Kram Torprosen
SvaraRaderaHej Ruben!
SvaraRaderaVarför i hela världen har jag inte denna underbara växt i min trädgård?
Så vackert ljus du har fått i bilden.
Förstår att det är en favorit.
Ha det gott
annika
Efter vitsipporna blommar harsyran i vår skog. Det blir så underbart vitt bland ormbunkarna. De är inte dumma att tugga på heller. Ha en bra helg. Anita
SvaraRaderaHarsyredryck hade imponerat på mig:)
SvaraRaderaHa en fin trädgårdshelg!
Rebecca
Vi har här på Ängesö en riktig "trollskog" som är full av just harsyra. På vårarna brukar jag gå dit och njuta emellanåt. Jag har faktiskt aldrig tänkt på att försöka flytta den till trädgården. Ett bra tips, Tack! Hälsn Mimi
SvaraRaderaJa, den lilla raringen är en räddare i nöden:-) Och visst åt man massor av den som barn.
SvaraRaderaHarsyra och näverbullar, stod jämt framme;-)
Ha en go helg!
Harsyran blommar här också. Visst åt man av den man var liten och "lagade" mat i lekstugan.
SvaraRaderaTror du att du behöver den på Ålandskryssningen, där finns så mycket att som kan vara stärkande.:-)
Ha en bra dag!
Jättesöt - och visst gick man och tuggade på såna som barn. De och de nyutslagna bokskotten åt man som godis så här års...
SvaraRaderaHärlig bild!
/Helen
Ja visst är de söta! JAg brukar kalla dem för harklöver. Smakar riktigt uppfriskande. Hos mig växer de i den vilda delen av trädgården, där blåsipporna finns.
SvaraRaderaTrevlig helg!
Naturens egen trädgård är ofta häpnantsväckande i sin enkelhet.
SvaraRaderaHar backsipporna börjat slå ut på ditt ställe?
Hej igen Ruben!
SvaraRaderaDet kommer en liten tröst till de som inte kan komma på lördag.
Ha en skön kväll.
Annika
Nu måste jjag få säga ett par ord till mitt försvar ;P
SvaraRaderaJag har faktiskt frösått praktklockor i vår men de har inte behagat titta upp ur sådderna än. Tålmodig som jag (inte)är så köpte jag därför en planta att njuta av undertiden =) Alltså bara lite,lite fusk / kram gittan
Håller med dig: Vackrast är det ändå i skogen. Hos mig finns också stora harsyrebestånd och nu vet jag att skatta dem lite till nytta och nöje. TAck Ruben!
SvaraRaderaGod Morgon Ruben.
SvaraRaderaDen är fantastisk vacker i sin enkelhet och visst är den god också. Man kan ju inte låta bli att ta ett par blad och smaka på när man går förbi. Harsyra, granskott och stensöta var 'basmat' i skogen när man var liten :-)Sedan rullade jag eklöv och rökte! Busigt och helt vansinnigt!!!
Söta bilder. Harsyra kan jag fortfarande inte låta bli att smaka på! Här vräker det ner och jag som vill ut!
SvaraRaderaKarin
Dina bilder är så otroligt stämningsfulla, vackert ljus och underbara, känsliga detaljer. Vi var ute och vandrade här Stilla Havets kust, och jag lärde mina döttrar att smaka på harsyran syrliga blad. Det är så härligt att dela med sig sina egna barndomsminnen till de som kommer näst. Ha en härlig vårhelg!
SvaraRaderaJapp det var ju det där man gick och knaprade på medans man orienterade i skogen med skolan. Men aldrig att jag tänkt på att blommorna är så vackra.
SvaraRaderaHej,
SvaraRaderaJa, det er en utrolig skøn plante. Ofte er det de små planter, man skønner på i haven. De er i hvert fald meget vigtige.
Havehilsner fra DK, Claus
Jättevackra.. och ljuvliga förstår att du är helnöjd över ditt lilla bestånd... =).. ha en härlig söndag..Moa
SvaraRaderaFaktum är att jag bara mumsat i mig bladen utan en tanke på blommorna. Som ju är fantastiskt vackra!
SvaraRaderaJa visst är den fin i all sin enkelhet! Fick som av en slump plats på min blogg också idag (hade inte sett ditt inlägg när jag skrev mitt).
SvaraRaderaHar några tips på presidentsippan, hur den vill ha det. Finns hos mig, men vill inte blomma.
Eva
Hallå Ruben, vilket suveränt tips, nu måste jag ju ut och leta i skogen. Den passar perfekt bakom vårt hus.
SvaraRaderaOCH, som vanligt, du är en jäkla bra fotograf!
Kram
Marit
Ruben, It would be great to see a landscape photo of this lovely creature growing beneath trees along a path. You are right that close up she is stunning... some of us look better from afar! ;>))
SvaraRadera