Veckans tema på Blommig Fredag hos Katarina heter SIDA VID SIDA. Jag visar några bilder från tangons hemland, Argentina. I stadsdelen Boca i Buenos Aires hittade jag detta fantastiskt skickliga par som gjorde sitt för att roa förbipasserande turister, och kanske få en liten slant i hatten.
Titta in hos Katarina och kolla in fler bidrag!!
fredag 28 oktober 2011
onsdag 19 oktober 2011
SANSHO-EN, de tre öarnas trädgård
I Chicago Botanic Garden finns en fantastisk, både stor och variationsrik japansk trädgård. Den breder ut sig över tre öar. Två öar har besökaren tillgång till, men den tredje är bara till för att betraktas på avstånd. Trädgården är designad av Koichi Kawana och det är han som är citerad nedan.
Här ser vi en del av bron som leder över till den första ön. Det är en oerhört imponerande vy och man slås av de måleriska tallarna. Dess grenar var förankrade i jorden med linor för att de skulle få just detta utseende. Läste någonstans, att det går åt en oerhörd massa arbetstimmar för att ansa grenarna varje försommar, då man nyper av vissa barr för att tallarna skall få den rätta looken. Ja, ni som kan litet om bonsai, förstår nog vad jag menar. Har ett svagt minne av att man lade ner 500 mantimmar på detta.
Och här har vi utsikt mot den andra av öarna med den typiskt japanska sick-sack-bron som är byggd på detta vis för att onda andar inte skall kunna ta sig över den, utan förhoppningsvis hamna i plurret. I förgrunden ser vi formklippt buxbom och även formklippt i annat växtmaterial.
Den tredje ön heter förresten Den eviga lyckans ö i egen översättning. Ingen japansk trädgård är väl komplett utan vatten i någon form, och här hade man minsann tagit till ordentligt! En 25 m lång slingrande bäck leder ner till dessa fall.
Och till slut ytterligare ett citat av den förträfflige Kawana.
“The purpose of a Japanese garden is to
present natural forms and to create a tranquil
beauty that leads visitors from everyday
life to a calm, serene, reflective communion
with nature.”
Trädgården är skapad i en stil som kallas för kaiyushiki, och med det menas en trädgård som man promenerar i, precis som om man befann sig på en resa. Hela tiden förändras vyerna, scen efter scen uppenbaras och försvinner för att senare dyka upp i synfältet för att kunna beskådas ur en annan synvinkel.Här ser vi en del av bron som leder över till den första ön. Det är en oerhört imponerande vy och man slås av de måleriska tallarna. Dess grenar var förankrade i jorden med linor för att de skulle få just detta utseende. Läste någonstans, att det går åt en oerhörd massa arbetstimmar för att ansa grenarna varje försommar, då man nyper av vissa barr för att tallarna skall få den rätta looken. Ja, ni som kan litet om bonsai, förstår nog vad jag menar. Har ett svagt minne av att man lade ner 500 mantimmar på detta.
Det gynnsamma molnets ö (egen översättning).
Och här har vi utsikt mot den andra av öarna med den typiskt japanska sick-sack-bron som är byggd på detta vis för att onda andar inte skall kunna ta sig över den, utan förhoppningsvis hamna i plurret. I förgrunden ser vi formklippt buxbom och även formklippt i annat växtmaterial.
Den uppfriskande brisens ö (egen översättning).
Den tredje ön heter förresten Den eviga lyckans ö i egen översättning. Ingen japansk trädgård är väl komplett utan vatten i någon form, och här hade man minsann tagit till ordentligt! En 25 m lång slingrande bäck leder ner till dessa fall.
Och till slut ytterligare ett citat av den förträfflige Kawana.
“Simplicity means
the achievement of maximum effect
with minimal means.”
fredag 14 oktober 2011
Blommig fredag
Veckans tema i Blommig fredag är GIFTIGT.
I senaste numret av Garten EDEN stod att läsa om en "sensationell nyhet". Nämligen den jättestora Hostan 'Empress Wu', som kan bli upp till enochenhalv meter hög, och räknar man med de blekblå blommorna blir den ännu högre.
Namnet 'Empress Wu' har den fått efter kejsarinnan Wu, som levde och styrde med järnhand i Kina under 600-talet. Myglare gjorde hon processen kort med. Om hon ändå levde idag, i Sverige!
Det enda, kanske lite negativa om henne var att hon, som man tror, giftmördade sin man, kejsaren, för att komma till makten. (Denna uppgift har jag dock inte hittat något belägg för på nätet, så det får man ta med en nypa gift). Ursäkta, jag menar salt.
Läs mer om denna intressanta person HÄR!
Se, vilken höjdare! Och till höger, min storbladiga hosta, som helt plötsligt ser så liten ut. Jag mätte aldrig höjde i somras, men bladen var då stora så det förslog. Troligen är det en Hosta Sieboldiana elegans.
Mer giftiga inslag hittar du på Roses and Stuff!
I senaste numret av Garten EDEN stod att läsa om en "sensationell nyhet". Nämligen den jättestora Hostan 'Empress Wu', som kan bli upp till enochenhalv meter hög, och räknar man med de blekblå blommorna blir den ännu högre.
Namnet 'Empress Wu' har den fått efter kejsarinnan Wu, som levde och styrde med järnhand i Kina under 600-talet. Myglare gjorde hon processen kort med. Om hon ändå levde idag, i Sverige!
Det enda, kanske lite negativa om henne var att hon, som man tror, giftmördade sin man, kejsaren, för att komma till makten. (Denna uppgift har jag dock inte hittat något belägg för på nätet, så det får man ta med en nypa gift). Ursäkta, jag menar salt.
Läs mer om denna intressanta person HÄR!
Se, vilken höjdare! Och till höger, min storbladiga hosta, som helt plötsligt ser så liten ut. Jag mätte aldrig höjde i somras, men bladen var då stora så det förslog. Troligen är det en Hosta Sieboldiana elegans.
Mer giftiga inslag hittar du på Roses and Stuff!
torsdag 13 oktober 2011
Aon Center, Chicago
Här har vi en av mina favoriter när det gäller skyskrapor i Chicago. Det är Aon Center, 83 våningar hög, uppförd redan 1973. Med sina 346 meter var den den fjärde högsta byggnaden i världen. Fasaden var beklädd med 43000 plattor carrarra marmor. De visade sig vara för tunna och fick sprickor. En platta lossnade till och med och penetrerade därvid taket på en närstående byggnad. Sedan 1992 ståtar den med en ny beklädnad av vit granit till en kostnad av 80 million dollars.
Här speglar den sig i jättebönan som finns i Millenium Park...
... men, det var den oväntat vackra oasen vid skrapans entré jag tänkte berätta om ....
Utsikten från "lunden" mot stiliserade klippformationer. Fungerar bra, tycker jag, och stämmer bra ihop med övriga trädgården.
En liten lund skulle man ha i sin trädgård. Att ha ett glest tak av löv över sitt huvud är trevligt. Det ger en rumskänsla. Solens strålar som strilar ner genom lövverket bildar vackra mönster. Planteringen är stillsam med bland annat en hel del hostor (och även ett palettblad, som jag skrev om i ett tidigare inlägg, skymtas). Väldigt mycket polerad sten ger en representativ känsla, men är väl knappast något man skulle välja i sin egen trädgård - men fungerar här.
Utsikten från "lunden" mot stiliserade klippformationer. Fungerar bra, tycker jag, och stämmer bra ihop med övriga trädgården.
lördag 8 oktober 2011
Knöligt
Idag har jag grävt upp alla knölar som skall in och sparas över vintern. Bland andra himmelsblommans knölar, som såg ut som små bläckfiskar. Jag fick fröer av Susie på bloggen Susie på Stjärnarve i våras, och det är första året jag har den. Den har blommat under större delen av sommaren. Blomsterkorgen, eller vad jag skall kalla det, ser ut som en liten båt. Varje blomma står endast en dag, tror jag, men det kommer nya hela tiden. Fantastisk blå färg, eller hur?
Lejongapsranka, (Maurandia, Asarina, kärt barn har många namn).
Himmelsblomma, Commelina tuberosa.
"Huston anropar Stjärnarve, Huston anropar Stjärnarve".
Lustig form på pistillerna, de ser ut som små rymdstationer, tycker jag.
Lustig form på pistillerna, de ser ut som små rymdstationer, tycker jag.
Även Lejongapsrankans rotknölar togs in för vinterförvaring. Den blommade fortfarande, och jag fick stränga order av hustrun, att ta vara på några kvistar. Men, uj uj, vad stora de hade blivit!!! (Andra året jag sparar dem).
fredag 7 oktober 2011
Blommig fredag
Veckans tema på Blommig Fredag är Skönheten och odjuret, vilken utmaning! Men, efter lite bläddring bland mina bilder, tror jag, att det blev en rätt hyfsad tolkning. Den här illa medfarna och bortglömda statyn tycker jag har en charm som man inte så ofta ser när det gäller fontänskulpturer. Men vad är det för ett odjur flickan håller i famnen?
Fler skönheter och odjur hittar du hos Katarina på bloggen Roses and Stuff.
Fler skönheter och odjur hittar du hos Katarina på bloggen Roses and Stuff.
torsdag 6 oktober 2011
Höstfärger
I Chicago lade jag märke till att Palettblad, Solenostenon (tidigare Coleus) användes betydligt oftare än i Sverige. När jag såg den här, på bilden nedan, trodde jag först att det var en alunrot. Men det insåg jag ju snabbt, att det var det inte!
Själv fick jag en påse frö med palettblad av min dotter för många herrans år sedan, det var en sådan där påse med blandade fröer (fröblandningar gillas inte), den ena mer anslående och färgrikare än den andra. Det blev bara för mycket! Så jag slutade odla den.
Men, nu när det faktiskt finns varianter att få tag på i mer enhetliga färger, kanske man skulle fundera på ett nytt försök. Har dock lite svårt att se, var den skulle passa in, men det kanske mognar. Rara Växter har en chokladfärgad variant i sitt sortiment, som inte verkar så dum.
Själv fick jag en påse frö med palettblad av min dotter för många herrans år sedan, det var en sådan där påse med blandade fröer (fröblandningar gillas inte), den ena mer anslående och färgrikare än den andra. Det blev bara för mycket! Så jag slutade odla den.
Men, nu när det faktiskt finns varianter att få tag på i mer enhetliga färger, kanske man skulle fundera på ett nytt försök. Har dock lite svårt att se, var den skulle passa in, men det kanske mognar. Rara Växter har en chokladfärgad variant i sitt sortiment, som inte verkar så dum.
Höstliga färger mitt i sommaren. Alla bilder är från Chicago Botanic Garden.
Här i halvskuggan, tycker jag att den verkligen kommer till sin rätt!
I den här planteringen tycker jag palettbladet och dahlian matchar varandra
på ett väldigt dramatiskt sätt.
I Enabling Garden, som var en egen avdelning med trädgårds-
inspiration för rörelsehindrade, fanns också palettblad.
tisdag 4 oktober 2011
Höstsol, wow!!!
Helt plötsligt var det som om en lampa tänts i trädgården, det var solen som visade sig och nästan tände eld på miscanthusgräset. Kvickt till köksfönstret med kameran.
Höstrabatter.
måndag 3 oktober 2011
Salvia
Detta inlägg skriver jag för att dokumentera sommarens salvia-äventyr. Tänkte, att jag skulle testa lite olika salviasorter. Varför, vet jag inte riktigt, man får ju sina nycker, he he. Jag älskar väl inte salvior mer än något annat, men det är onekligen kul att prova något nytt! Och när man ser närbilderna i frökatalogerna är det svårt att värja sig!!
Salviorna har haft många insektsangrepp under olika perioder, trots att jag nästan aldrig sett några insekter på växterna. Kanske har det varit nattaktiva insekter? En och annan snigel har hjälp till också. Jag har ganska många bärfisar och tvestjärtar i trädgården, men jag vet inte om de perforerar blad.
Salvia coccinea 'Coral Nymph' (ovan till vänster)
Denna salvia har blommat oavbrutet hela sommaren och blommar fortfarande. Vid den första blomningen var den mera kompakt än vad bilden visar, sedan hade den en liten viloperiod, och sedan kom den igen fram på sensommaren. Det är den blomningen som bilden visar. Ungefär 60 cm hög och gänglig är den nu. Den har inte förgrenat sig nämnvärt.
Salvia coccinea '?' (ovan till höger)
Till höger, en annan salvia i coccinea-familjen. Denna har jag haft i flera år och den har blommat betydligt bättre tidigare år. Den har blommat hela sommaren men den blommade vackrast, dvs med flest blommor på sensommaren och hösten. Som man ser, har den en annan form på blomman jämfört med 'Whopper Lighthouse'. Vet inte dess exakta namn.
Salvia patens 'Blue Angel' (ovan längst till höger).
Denna salvia skulle ha blivit trumfkortet i salviasamlingen, om den hade behagat blomma, i så fall i en vacker blå färg. Den har växt relativt bra men började få insektsangrepp i slutet av sommare, cirka 75 cm långa "slingrande" stjälkar. Fortfarande nya blad på gång som synes. Den lär bilda rotknölar,så jag var ju tvungen att gräva upp och kontrollera. Jodå, nu gäller det bara att låta dem få torka litet, och sedan bädda ner dem i torv och förvara svalt och lagom fuktigt till våren. De är ju ganska spinkiga, de grövsta ungefär som en blyertspenna, så de är nog känsliga för uttorkning.
PS Var snäll och säg till om detta inlägg ser för jäkligt ut på din dator. Det är mycket trixande innan jag får bilderna bredvid varandra två och två, och att få texten att börja under bilderna. Det ser bra på min skärm, men kanske inte hos dig.
Om fler än jag tycker det ser underligt utan bilder nedan under "Missa inte ...", så har jag mailat LinkWithin om felet två gånger, men hittills inte hört ett pip.
Salviorna har haft många insektsangrepp under olika perioder, trots att jag nästan aldrig sett några insekter på växterna. Kanske har det varit nattaktiva insekter? En och annan snigel har hjälp till också. Jag har ganska många bärfisar och tvestjärtar i trädgården, men jag vet inte om de perforerar blad.
Salvia splendens 'Hotline Blue' (ovan till vänster)
blev faktiskt mycket finare än vad jag trodde den skulle bli, men uj, uj, vilken dålig start den fick. Jag tror den älskades av hela trädgårdens "bladgnagare". Jag var säker på, att den skulle duka under helt, men så småningom lämnades den i fred, och den blev väldigt buskig och tät.
Salvia splendens 'Park´s Whopper Lighthouse' (ovan till höger)
Varför jag föll för just denna salvia vid fröinköpet, kommer jag inte ihåg. Kanske var det de fantastiska lovord den fick av Parks Seed samt att jag hade en röd rabatt i tankarna. Den skulle blomma redan efter 7 veckor och nå en höjd av 75 cm och trivas i sol som skugga. Den blev ungefär 30 cm hög, aningen högre än min andra röda salvia (nedan). Den skulle också blomma hela sommaren, men så blev det inte, den startade blomma relativt tidigt under kanske en månad, men sedan har den inte kommit igen med ny blomning. Också väldigt älskad av "bladgnagare".
Salvia coccinea 'Coral Nymph' (ovan till vänster)
Denna salvia har blommat oavbrutet hela sommaren och blommar fortfarande. Vid den första blomningen var den mera kompakt än vad bilden visar, sedan hade den en liten viloperiod, och sedan kom den igen fram på sensommaren. Det är den blomningen som bilden visar. Ungefär 60 cm hög och gänglig är den nu. Den har inte förgrenat sig nämnvärt.
Salvia coccinea '?' (ovan till höger)
Till höger, en annan salvia i coccinea-familjen. Denna har jag haft i flera år och den har blommat betydligt bättre tidigare år. Den har blommat hela sommaren men den blommade vackrast, dvs med flest blommor på sensommaren och hösten. Som man ser, har den en annan form på blomman jämfört med 'Whopper Lighthouse'. Vet inte dess exakta namn.
Salvia azurea 'Grandiflora' (ovan till vänster)
Den har blivit ungefär 50 cm hög, vilket den uppnådde i slutet av juli, sedan har den bara stått och stampat. Stjälkarna har lagt sig och jag kan inte se någon antydan till blomning. Visserligen har den inte fått trädgårdens bästa plats, men man får nog så den betydligt tidigare om den skall ha en chans. Hade denna blommat skulle den ha ståtat med blommor i en fantastisk blå färg. Detta är en perenn salvia, men om den överlever vintern på dessa breddgrader återstår att se.Salvia patens 'Blue Angel' (ovan längst till höger).
Denna salvia skulle ha blivit trumfkortet i salviasamlingen, om den hade behagat blomma, i så fall i en vacker blå färg. Den har växt relativt bra men började få insektsangrepp i slutet av sommare, cirka 75 cm långa "slingrande" stjälkar. Fortfarande nya blad på gång som synes. Den lär bilda rotknölar,så jag var ju tvungen att gräva upp och kontrollera. Jodå, nu gäller det bara att låta dem få torka litet, och sedan bädda ner dem i torv och förvara svalt och lagom fuktigt till våren. De är ju ganska spinkiga, de grövsta ungefär som en blyertspenna, så de är nog känsliga för uttorkning.
PS Var snäll och säg till om detta inlägg ser för jäkligt ut på din dator. Det är mycket trixande innan jag får bilderna bredvid varandra två och två, och att få texten att börja under bilderna. Det ser bra på min skärm, men kanske inte hos dig.
Om fler än jag tycker det ser underligt utan bilder nedan under "Missa inte ...", så har jag mailat LinkWithin om felet två gånger, men hittills inte hört ett pip.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)