fredag 27 september 2013

September ...

Temat på Blommig fredag denna vecka är kort och gott September. September, september – vad skall man skriva om september? En liten tillbakablick över månaden kanske? Nja, det mesta är ju redan visat på bloggen. Men jag tror jag har några bilder i "arkivet".

Den första dagen i september ...

... var vi i Italien med Rosebud's tours och just den dagen besökte vi bland annat trädgården vid Villa Emo i närheten av Monselice (Padova). Det finns även en annan Villa Emo, har jag märkt när jag googlat). Det mesta av trädgården är faktiskt inte äldre än från 1966, då Grevinnan Giuseppina (Josephine) Andrea Emo Capodislista utökade trädgården (och även rustade upp de äldre delarna). Jag förmodar, att hon låtit sig inspireras av engelska trädgårdar. Trädgården är väldigt speciell för att vara i Italien. Fantastiskt mycket rosor som dock inte stod på sin höjdpunkt, det gör de på våren i Italien. Rosor går egentligen inte så bra i detta land på grund av att rosorna behöver en viloperiod, vilket de inte får på grund av klimatet. Våra vintrar är faktiskt rätt så bra för rosor, något att tänka på när våren kommer och mycket är halvdött.


Vid restaureringen av trädgården uppdagades två stora dammar, som dock var helt igenfyllda. De är nu utgrävda och kantade med kallor, liljor och iris och i vattnet näckrosor. Här finns också en lång perennrabatt. Heller inte så vanligt i Italien. Perenner går inte bra här. Men är man grevinna, och bor på ett mindre slott, fnyser man åt sådana här små hinder! Det är väl också viktigt att kunna visa besökarna något lite annorlunda. Längs med trädgården kunde man njuta av skuggan i en lång tunnel av avenbok. 

Men det var inte rosor eller perenner jag skulle skriva om, utan detta fantastiska hus.


Ingången till parken vid Villa Emo.

Huset är skapat av Vicenzo Scamozzi år 1588. Det är länge sedan det! Han var elev till den store Arkitekten Palladio, som bland annat ritade Villa la Rotonda strax utanför Vicenza. Jag tycker detta hus är otroligt vackert. Jag blir alltid lika fascinerad av det. Vet inte riktigt vad det beror på. Lutar mest åt att det beror på proportionerna, som jag tycker är perfekta. Märk även, att den översta våningen inte har några fönster åt detta håll. Jag tycker det är supersnyggt med det fönsterlösa partiet. De övriga tre sidorna har mycket små fönster, nästan som gluggar, alldeles under takskägget. Kanske ett sätt att få det svalt och skönt i sovrummen, som jag förmodar låg på andra våningen. 

I mitten av september ...

... var vi hemkomna från Italien och snart började en kortare ruskvädersperiod. Vädden, (som jag undrade om den skulle hinna slå ut innan frosten i ett tidigare inlägg) hade påpassligt nog gjort det medan jag var borta. Nu såg den rätt bedagad ut av regnet.

Vädd och regndroppssmyckad jungfruhirs Litet Kärleksgräs.

I slutet av september ...

... bara en plusgrad i natt. Men ingen frost. Det skulle ha visat sig på dahliorna, men de är helt oskadda. Vi får väl se hur det går i natt. Det är fortfarande mycket som blommar i trädgården. Tagetesarna 'Linné' och 'Jolly Jester' fortsätter att sätta blommor.

 Tagets och dahlia, samt en blå linaria.

 Linariorna är lite på dekis, men än tänker de inte ge upp! De har blommat precis hela sommaren. Visst är de fantastiska!

En rosa linaria kämpar vidare. Temynta i bakgrunden.


Fler bidrag om september hittar du hos Hélena med bloggen Bland rosor och bladlöss.

onsdag 25 september 2013

Många strängar på min lyra

Nu kan jag lägga en ny titel till mitt  CV och nu även titulera mig Pelargonodlare.  Och varför det, undrar du. Jo, för nu har min egenhändigt frösådda vildpelargon, Pelargonium australiense, inlandsform vuxit och har producerat sina första knoppar! Inte illa!

Jag såg den för första gången på en pelargonutställning på Bergianska trädgården för några år sedan och tyckte den var jättefin. Jag lyckades få tag i fröer. Den första sådden hade jag ingen tur med, men skam den som ger sig, jag gjorde ett nytt försök Nu hoppas jag den skall bli lika fin som på bilden nedan, som är från utställningen! Jag håller tummarna.

Austalisk pelargon, Pelargonium australe inlandsform
Så här såg den ut på utställningen.

Här har vi min pelargon.
Om man tittar riktigt noga ser man en knopp ganska långt ner.

Här syns knoppen lite tydligare.


måndag 23 september 2013

Tulpanerna i jorden

Idag fick jag höra, att  det är sämre väder på gång, så det blev ett ryck i trädgården. Bra att ha så mycket som möjligt avklarat medan det ännu är bra väder! Så tulpanförpackningarna som har legat och skräpat ett par dagar blev tömda och lökarna är nu i jorden. Bland annat blev det 'Angelique' i år igen. Så här såg de ut i våras. En mycket tacksam och långblommande sort!

'Angelique'.

Jag tycker de flesta tulpaner är vackra, så jag tar av vad som finns på Plantagen (ekonomisk som jag är). Den här 'Angelique' fanns både i förpackningar om 10 stycken lökar för 40 kronor, och i en större förpackning som såklart ger ett billigare styckepris. Det fanns hur mycket av denna tulpan som helst i hyllorna, så de finns säkert kvar när det blir dags för specialpris i slutet av säsongen för den som vågar vänta.

Jag planterade dessutom:
10st  'Mondial', en vit dubbel tulpan med det klassiska tulpanutseendet.
10 st 'Salmon Impression', som ger en ljust rosa välformad blomma. De blev planterade i kruka.
10 st 'Brown Sugar', i en mild röd färg som tonade ut i aprikos. Läcker.

Det var allt!


fredag 20 september 2013

Om jag vore en blomma ....


Om jag vore en blomma, skulle jag vara en ....?

Veckans tema i Blommig Fredag gav mig verkligen ett bryderi. Vilken blomma skall jag välja? Naturligtvis kan jag inte till exempel vara en ros. Nog för att jag kan visa taggarna ibland, men den är alldeles för söt. De här rosa viktorianska rosorna är ju bara ett big NO NO. Men kanske en riktigt mörkt röd ros. Som heter något med "Kardinal" eller något annat pampigt.  Men vid närmare eftertanke. Nej, det går nog inte med rosor, det måste vara något riktigt manligt!!


Gick in på Euroflorist för att ta reda på vad som menas med en manlig bukett. Iris, liljor, veronikor (Hej Veronica!) och några nästan helt gröna bollar (som jag inte vet vad det är). Njaaa ... iris vill jag absolut inte vara, och lilja? De doftar oftast ganska gott, så det var ju bra, men nej, de är alldeles för intetsägande. Grön boll, aldrig i livet!! Veronica då? Ja, den är förstås ganska fin med sina blåa, lite spetsiga blommor, men tyvärr den är nog reserverad till någon annan. Men saken är klar, det skall tydligen vara lite blommor som är lite neutrala både till form och färg.


Vilket bryderi! Jag gillar ju att vara lite motvals. Om jag skulle drämma till och välja den mest färgstarka blomman i trädgården?! Det blir den röda salvian. Hmmm ... Nej, usch, inte vill jag vara en salvia, den är alldeles för skrikig! Nej det skall vara en liten, utsökt vacker blomma, som ingen ens tänker på, men som vid närmare betraktelse visar sig vara ett under av skönhet. Men, är det verkligen jag? Tror inte det. Luktärt kanske? Nej, jag vill inte bli uppäten av rådjur. Hosta då? Nej, vill inte bli uppäten av sniglar heller ... Dagliljor? Absolut inte, jag vill inte få huvudet avvridet varje dag! Fuchsia då? Nej, herregud, jag kan väl inte gå omkring i kjolar heller ...


Jaha, tänkte väl det, det här blir svårt! Det propageras ju för, att man skall älska sig själv. Då måste det väl gälla detsamma när man väljer blommor. Det måste vara blommor man verkligen gillar. Få se då; cleome, agastache, rudbeckia, zinnior, lavendel, nejlikor, sidenört, osv. Jaha, det gör ju inte valet lättare precis. Orlaya, kanske, den blir ju alla så förtjust i, och omtyckt vill man ju vara! Ack och ve ...  Det här tål verkligen att tänka på, men nu tror jag att jag har det!

Nu har jag bestämt mig!



Det får bli Digitalis ferruginea, som jag såg hos Anna-Karin i somras. Häftigare än så här kan det väl knappast bli! Och se hur rosen har smugit sig helt nära, ja det är då för gulligt. Mitt bästa val!!

Se fler inlägg hos Hélena! Jag lovar, att det blir en härlig stund!


tisdag 17 september 2013

Passion

Nu blommar äntligen min Passionsblomma, Passioflora mollissima! Vad lång tid det har tagit från det att knoppen visade sig! Men det var då ett riktigt dåligt mottagande den fick, regn och grått! Men passionsblomman är nog rätt så tuff, eftersom den till och med växer på hög höjd i Anderna. Den växer i vilt tillstånd i bland annat i Venezuela, Colombia, Peru och Bolivia, men fröer till denna hittade jag på Madeira i fjol. Den kallas också "The Banana Passion Fruit" på grund av att de frukter den producerar liknar en liten banan.  Sådde fröerna i mitten av mars tillsammans med fröer från ett par andra passionsfrukter. (Man kan ju skrapa ut dem och torka dem på samma sätt som man kan göra med tomatfröer). Dessa har dock inte visat några knoppar och bladen börjar redan gulna.

Passion trots svenskt ruskväder?

Den gröna lilla saken just där ståndarna delar sig skall bli en liten "banan".
Men för att denna skall hinna utvecklas krävs det andra förutsättningar än vad jag kan ge den.



lördag 14 september 2013

Cosmos, cosmos, cosmos!

Cosmos, eller Cosmea kan man inte vara utan. Just nu tror jag den visar upp sin allra fagraste blomning. Det är fantastiskt hur den kan hålla på hela sommaren och producera blommor och nu på höstkanten blomma ut i ett fullkomligt crescendo!! Bara tacka och njuta!! I år har jag satsat på tre sorter, Picotee, Dazzzler och Gloria, men jag måste säga, att jag saknar den helt vita, det får vi ordna upp till nästa år!!

 Cosmos bipinnatus  'Picotee'  får ibland en rosa ton  i mitten och saknar
det rosa i ytterkanterna (som blomman till vänster om den har),
 Högst upp 'Dazzler'.

Den mörkt röda Cosmos bipinnatus 'Dazzler' blir hög, precis som jag vill ha den.
Hade tidigare 'Rubenza' i samma färg som jag tyckte blev för låg.
Denna utlovades på fröförpackningen att bli mellan fyra och fem fot, och det blir den!

Cosmos bipinnatus 'Gloria'.

fredag 13 september 2013

Blommar just nu ...

... gör faktiskt ganska mycket. Ja, frånsett rosorna då, som antingen har tagit en vilopaus eller blivit avknoppade (förlåt vitsen) av rådjuren. Men, jag tänkte skriva om en salvia idag. Det är Salvia splendens av något slag, troligen med tillnamnet Camaroes. Fröna hittade jag på Madeira i fjol. Det speciella med den här salvian är, att den är dryga metern hög – och ändå står den på ett ställe med ganska dålig jord och väldigt torrt. Som de flesta salvior blommar den två gånger per sommar, och det är alltid den andra blomningen som är praktfullast.

Salvia splendens, troligen camaroes.

Salvian lyser upp bland höstfärgerna.


Vill du se vad som blommar just nu
i trädgårdarna runt om i Sverige och
övriga Norden?

Gå då till Bland blommor och bladlöss
och se vad andra har valt ut i veckans tema
Vad blommar hos mig just nu.

Mycket nöje!



tisdag 10 september 2013

Om ni bara visste ...

... hur lätt det är att föröka rosor skulle alla göra det, tror jag. Tänk att kunna skapa egna ROTÄKTA rosor, slippa "oäkta" rotskott, och kunna kunna göra en rosenhäck alldeles gratis om man så önskade. Visst vore det toppen?!

Det hela började med släktforskning, hör och häpna!  Jag vet nu, att Karins farfar byggde ett sommarställe i närheten av Nockeby (eller Drottningholm för de som är mindre insatta i Stockholms geografi). Platsen heter Gubbkärret och för 101 år sedan skedde bygget. Stället fick namnet Ragnhildsborg efter farfaderns fru som hette Ragnhild.

Jag fick hjälp av Bromma Hembygdsförening och det lyckosamma var, att det fanns en hel artikel i Brommaboken om den här platsen, skrivet av en som senare kom att bo i detta hus. Det var en son till Topsy, ni vet han som basade på Nalen (Dans och musiksalong i Stockholm).

Nåväl, vi visste att huset var rivet men vi tog oss ändå dit ut för att beskåda ruinerna och få en känsla för platsen.

Ragnhildsborg och en kvarvarande trappa.

Kvar fanns några terrasseringar på den sluttande tomten,  det mesta av husgrunden och några trappor. Bredvid en av trapporna växte ett par rosor. Tänk om de var kvar från farfaderns tid?! Vad kul det skulle vara att ha samma ros i sin trädgård!! Nu hade rosorna slutat att blomma, så jag vet ju förstås inte om det var vildrosor eller ej. Men jag tog ändå några sticklingar, läste på lite om hur man förökar rosor, och gjorde som man skulle, tror jag. (Jag hittade även en pedagogisk film om ämnet på YouTube).

Stiklingarna tillklippta och satta.
De fick också ett "miniväxthus" i form av en platspåse över sig. De med klacksticklingar till vänster.

Jag planterade sticklingarna den 16 augusti, och idag, ungefär tre veckor senare var jag så nyfiken att jag inte kunde hålla mig ...

Ganska gott resultat efter endast 3 veckor!

Här ser vi tre av de rosor som bildat flest rötter. De är tagna med klack. Övriga var också på god väg. Vad gäller de sticklingar som jag tog enligt en annan metod (utan klack) så gav de ett betydligt sämre resultat. Ett par stycken var i färd med att påbörja rotbildningen, vissa hade jag stuckit ner i jorden utan att trycka till runt om ordentligt, och dessa var ju bara att kasta.

Men, visst är det häftigt att kunna göra fler exemplar av älsklingsrosen?! Egentligen skall man nog helst börja lite tidigare än augusti med det här och då tror jag man kan bevara plantorna utomhus i skyddat läge redan första året (men det här får jag kolla upp). Jag räknar inte med att rosorna skall klara sig i rumsvärmen i vinter, men man vet aldrig! Det lär dock skall gå att förvara krukan utomhus om man täcker den med ordentligt med löv. Jag skall prova. Nu vet jag i varje fall att det är enkelt att föröka rosor!

Månadens favoritväxt – Paradisblomster

Cleome spinosa 'Sparkler White', eller som den heter på svenska, Paradisblomster, får bli månadens favorit. Egentligen har den legat i topp hela sommaren, men nu äntligen! Som den har blommat! Och den bara fortsätter och fortsätter. I början av sommaren var jag lite förundrad över, att den var mycket lägre än jag mindes den, efter att ha sett den för första gången i Frankrike, där cleome är väldigt vanlig i parker. Men vartefter sommaren har gått har den vuxit sig högre och högre (ja, allt är ju relativt, den är väl kanske 80 cm nu). Och vartefter blommorna blommat ut är det hela tiden nya, som kommer. Jag har fått för mig, att det som odlas i parker kräver lite vatten så  att man slipper vattna så ofta, men nog har den velat ha vatten alltid! Men så har ju sommaren varit extremt varm också.

Cleome spinosa, Paradisblomster.

På bilden kan man se de "fjälliga" stjälkarna, det är blomfästen som sitter kvar efter de utblommade blommorna.  Här får cleome samsas med olika zinnior, bland annat 'Envy', det är den gröna zinnian. Den här vita cleomen är väldigt svår att ge rättvisa på bild. Den vita färgen lyser så starkt, trots att den här bilden inte är tagen i solsken. Den finns också i andra färger, till exempel lavendel, som jag skall prova nästa år. Här nedan är en bild från tidigare i sommar där man ser de gula ståndarknapparna lite bättre.


Om du är intresserad av att se fler favoriter, gå då in på Anna Vattenkannas sida och se vad andra har för favoriter i september!


måndag 9 september 2013

Arrivederci Veneto, godmorgon Sverige!

Så har man kommit hem igen efter en fantastisk resa till Veneto i norra Italien. Fint hotell, mycket och god mat, trevliga medresenärer och fantastiska Maria på Rosebud´s Tours som reseledare, guide och allmän faktabank. Som en kuriositet kan jag berätta, att "Rosebud" tydligen inte bara är en rosenknopp utan även en kattras!! Tur att man inte är pälsallergiker! ;-) Maria är ju kattokig – och  hundtokig, och biltokig, och ... You name it!

Giardino Giusti. En riktig pärla mitt inne i Verona
Skapad omkring 1580 och en av världens vackraste renässansträdgårdar.

KLICKA PÅ BILDEN, så blir den större!

Som man kan se, har en person satt sig ner på en bänk för att ta in trädgården med alla sina sinnen. Det är det rätta sättet att uppleva en trädgård, man sätter sig ner och bara är. Efter en stund kan man utforska vidare, men man måste ge sig tid... Ett tips som vi fick, och som vi gärna delar med oss av.

Väl hemma var det spännande att se hur det hade gått med passionsblomman, som jag skrev om i förra inlägget. Jodå, det hade hänt en hel del, nu hade det som skall bli själva blomman växt ut ur "skyddshöljet". Så det skall nog snart utvecklas en blomma.

 Passionsblomma av fröer från Madeiraresan förra året.