Blommig fredag

Veckans tema på Blommig Fredag hos Katarina på Roses and Stuff är KALLA FÖTTER
Det var ett svårt ämne denna vecka. Du hittar många annorlunda och lite roligare bidrag HÄR!

Kalla fötter.

Jag kom att tänka på H C Andersens saga om Den lille pige med svovlstikkerne.  En tankeväckande saga, som jag tycker alla skall läsa, speciellt nu, när mörkret faller allt tidigare och kylan är på väg.  Och kanske samtidigt skänka en liten tanke till de hemlösa.

Bilden kommer från en svensk översättning av en dansk jubileumsupplaga som kom ut 1927, men sagan är förstås mycket äldre. H C Andersen levde mellan 1805 och 1875. Illustrationerna är gjorda av Axel Mathiesen.

"Man ska inte ....

... ropa hej förrän man är över bäcken", lyder ordspråket. Nu tror jag dock, att jag kan undslippa mig ett litet försiktigt "hej". Tack vare flera bloggar, (hur skulle man klara sig utan dem?), har jag läst om de förödande virusangrepp  som drabbar buxbom över hela landet. Så jag blev så klart nervös när jag såg det här.

Det ser onekligen väldigt misstänkt ut! Men tittar man närmare på bladen, ser man ännu så länge inga angrepp! Men, tänkte jag, det kanske kommer ...

Hade läst, (tack, alla bloggare igen!), att för att vara riktigt säker, så kunde man göra en "provodling". Man tar en liten kvist och lägger den i en plastpåse, gärna med fuktat hushållspapper i ett par dagar. Hade man fått angrepp skulle det då uppstå en gråaktig beläggning på bladens undersida. Nu har det gått tre dagar, och kvisten ser ut som på bilden nedan. Vilken lättnad!

Men, något står inte rätt till med buxbomen, för så här brun ska den ju inte vara. Vatten och/eller näringsbrist är nog boven. Vatten är ju lätt att tillföra, men är det tillrådligt att börja ge näring så här sent på året? Någon som vet?

Nog märks det ...

... att det är höst. Temperaturen kryper sakta ner och dagarna kan vara ganska gråa. Solen kämpar på, och orkar knappt höja sig över horisonten. Men när den väl tittar fram kastar den ett fantastiskt ljus över nejden. Spelet mellan sol och skugga kan förändra landskapet totalt.

Här kommer några bilder från helgen som var. Det blev en tur till Bergianska trädgården som på något sätt hade gått i vinterdvala. Det var solen som stod för skådespelet.

I Bergianska Trädgården.

Sedan blev det en tur genom Ulriksdals Slottspark mot Slottsträdgården, och naturligtvis föll vi i år igen för deras stora utbud av amaryllis i kruka. Ja, även några cyklamen och en julstjärna blev det, men det var inte mitt fel, eller rätt, eller hur man ser det. ;-)

Ulriksdals Slottspark. 

Ytterligare en vy från Ulriksdals Slottspark.

Blommig fredag

Veckans tema på Blommig Fredag hos Katarina på Roses and Stuff är LIKA MEN OLIKA!
Det var ett svårt ämne denna vecka. Trots det hittar du många fräcka bidrag HÄR!

Styvmorsviolen, Viola tricolor, finns i hur många färgkombinationer och teckningar som helst. Här har jag valt fyra olika blommor som vid en första blick ser rätt så lika ut, men tittar man närmare ser man, att de egentligen är väldigt olika. Där den trivs, är den långlivad, förutsatt att man inte är alltför flitig med att rensa bort den innan den hunnit fröa av sig. Här får den stå kvar var än den dyker upp, den passar överallt. Den blommar tidig på våren, och till och med nu, en bra bit in i november, kan man hitta blommande exemplar.

Blommig fredag

Veckans tema på Blommig Fredag hos Katarina på Roses and Stuff är DET ÄR EN FÄLLA!
Det var ett svårt ämne denna vecka. Trots det hittar du många fräcka bidrag HÄR!

Mitt bidrag handlar idag om den stackars grävlingen, lystrande till namnet Rolf. På Arboarkticums blogg kunde vi för en tid sedan läsa om deras bortsprungna kelgris (eller snarare kelgrävling), som en dag tröttnade på upplandsskogarna och gav sig av på rymmen. Ägarna var förstås förtvivlade, för Rolf hade verkligen varit en liten solstråle. Men så en dag verkade en tysk tidning ha kommit Rolf på spåren, men hade verkligen Rolf tagit sig så långt bort? Läs artikeln HÄR!

Rolf: "jag ger upp"!

Nu kan jag meddela, att Rolf nu äntligen blivit infångad, i Dresden av alla platser! Man ville skrika, se upp, DET ÄR EN FÄLLA, men till snopnad för Rolf så gick han däri. Nu lär det väl så småningom bli klackarna i taket i upplandsskogarna, för Rolf kommer att bli hemskickad på konsulatets bekostnad (tror jag nog).

Minns i november ...

... den sköna september, då solen styrs med silkestömmar. Är det inte vackert? Och nog har solen styrts till våra trakter, och säkert med tömmar av silke.  För en sådan fantastisk september, för att inte tala om oktober,  som vi haft i år, lär vi inte få uppleva i brådrasket. Linarian har blommat hela sommaren och fortsätter troget ett tag till, fast vi är inne i november. 

Linaria purpurea.

Det finns ungefär hundra arter av Linaria i världen. Två är vildväxande i Sverige,  L. vulgaris, som är gul och L. repens, ljust violett med mörka strimmor.  De kallas i folkmun för Gulsporre respektive Strimsporre.

Fler novemberblommare.

Agastache, Geranium, Telekia, Antirrhinum, Rudbeckia och Salvia.