Tacka vet jag bloggare!

Tack Anette i Torsåker. Digitalisplantorna kom med posten idag. Snabb som en vessla skuttade jag in (om nu vesslor kan skutta) och vips så hade jag försiktigt delat klumpen och planterat dem. Ett tag tänkte jag, har jag verkligen fått rätt sort? Det är väl inte sallad hon skickat! Men snart nog skall det nog visa sig att det verkligen är Digitalis davisiana. Det är fantastiskt att trädgårdsbloggare alltid är så givmilda. Härligt!

 Denna lilla klump klarade transporten väldigt fint.

  Hela 9 stycken krukor blev det.

Så nu är det  bara att vänta ....

Tyvärr kommer de nog inte att blomma i år. Men den som väntar på något så vackert får inte ha för bråttom. Gillar dessa digitalis i dämpade färger mycket bättre än de färgglada. Men .... de är ju också väldigt fina ....

"Plantera gärna i grupp", läste jag.  Det verkar vara ett bra råd. 

Eftersom jag inte har några egna bilder gav jag mig ut på nätet och "lånade" några.   

Källa vänstra bilden Källa högra bilden

Man tackar och bugar ...

... ännu en gång för den fina ängeln som vi fick när vi besökte Sanda Cottage. Man känner ett särskilt ansvar för de gåvor man får i form av saker, växter och frön. Därför vill jag visa hur det gick med gåvorna. Måste säga, att jag har lyckats väldigt bra med placeringen av ängeln. Tycker den gör sig så bra mot den grå urnan.

Snyggt med grått mot grått.

Sämre gick det tyvärr med den vita Rallarrosen, som åkt ända från Hisingen (Hanneles paradis på Hisingen) och hit. Och så glömde jag var jag satte den, och sedan var den bara borta! Det måste väl ändå har varit någon blomstertjuv i farten någon mörk natt, en riktig finsmakare.

Dock kan jag trösta mig med, att Veronican lever och har hälsan! (Gåva från samma person). Se bara hur den frodas, men kommer man från Hisingen, och kanske till och med har lite finskt blod i venerna, ja då är det förstås en växt med riktig sisu!

Hanneles Veronica.

Och så vill jag tacka Jytte i Danmark (Danish Knit Design) för fröer till vallmon 'Black peony' och några andra vallmosorter. 'Black Peony' blommade fint, men nu skäms jag litet, fast det egentligen inte är mitt fel. Fröblandningen av vallmon 'Claus' och 'Lauren´s Grape' strödde jag ut på hösten på ett ställe som jag tyckte skulle bli bra. Därför sådde jag inga inomhus i våras. Jag fattar ingenting, men inte ett enda frö grodde. Som tur är hade jag lite fröer kvar i påsen, så nu har jag en liten vallmosådd på gång. Vi får hoppas de hinner komma i blom i sommar.

Papaver 'Black Paeony'

400 idag!

Oj, vad tiden går. Jag började här på Blogger i februari 2009 med mitt första inlägg. Många inlägg har det blivit sedan dess, inte klokt egentligen! Detta blir mitt fyrahundrade (400) inlägg! Så det är hög tid att celebrera! Inläggen kan vi lämna därhän, det är alla trevliga bloggare därute jag vill tacka för en trevlig "samvaro".  Ibland har det till och med kommit små paket med växter, och nu står det fullkomligen still i hjärnkontoret vad gäller växtnamn, men den översta plantan kommer från Anja, den i mitten från Lotta och den nedersta från Hannele. Fotona är från idag. De tre plantorna får representera alla er som skickat frön och plantor.

Veronica spicata är i alla fall denna. Jag tog fotot först och snyggade till efteråt. Bara så ni vet!

Ha det gott och trevlig Valborg!!

Nurseryman's nightmare

Idag var det dags att skola ut Codonopsis 'gray-wilsonii'.  Jag har väntat i det längsta, eftersom roten är lika spinkig som den är känslig och det är lätt att den bryts vid omplanteringen. Jag var beredd på det värsta! Den kallas ju inte utan orsak för  'Nurseryman's nightmare', så respekten var stor. Men det gick väldigt bra.

Fröerna tiggde jag mig till av Helen med bloggen Tankar om och från min trädgård genast jag såg växten på hennes blogg. Jag fick dessutom en påse med fröer av Codonopsis affinis, men den får växa till sig lite mer innan utskolning.

Jag brukar ta hjälp av en liten gaffel när jag försiktigt petar fram de olika plantorna. Som synes sådde jag nog lite väl tjockt, men med nya växter tar jag det säkra för det osäkra, man vet ju aldrig hur bra fröerna gror. Sedan är det bara att ta dem i "kalufsen" och peta ner dem i ett hål.

Det börja bli trångt under växtbelysningen, så jag planterade några krukor med fyra plantor, men de flesta fick vara ensamma i sin kruka.

Bergvallmo

Nu har den första blomman (från knoppen som var så stor, se tidigare inlägg HÄR) blommat över. Samtidigt har de mindre knopparna växt till sig och slår ut en efter en. Nu har jag fyra blommor samtidigt.

Blå Bergvallmo, vacker även från baksidan.

10, 9, 8 ...

... 7, 6, 5 ...    

Snart springer min första Blå bergvallmo ut!!! Ja, ni som har den redan, tycker väl att min entusiasm är lite överdriven! Men för mig är den ny och jag har stora förväntningar. Alla säger ju, att den skall vara helt fantastisk! Fortsättning följer, var så säker.

En knopp med stora förväntningar sina axlar, eller snarare på sitt skaft.

... 4, 3, 2 ...

En halvitmma senare.

... 1 ...  F Ö D D !

Och efter ytterligare 15 minuter. A star is born!

Se tidigare inlägg HÄR!

Vit kobrakalla

Nu blommar tre av mina vita kobrakallor, Arisaema candidissimum. Jag fick knölar av Nina för några år sedan, och Nina, det har blivit tillökning! Nu har jag även några små babyknölar, men de tror jag inte kommer att blomma i år. Men de är utplanterade för tillväxt. I vinter har de legat nerbäddade i torvmull ganska länge så jag kunde hoppa över att plantera dem i kruka i år, utan de sattes direkt i landet för några veckor sedan.

Vit kobrakalla.

Spännande

"Inget är som väntans tider", de orden känner man ju igen, men hur fortsätter det? Dags att friska upp minnet.  jo, så här:  "vårflodsveckor, knoppningstider, ingen maj en dager sprider som den klarnande april." /Erik Axel Karlfelt.  Lite sent påtänkt kanske att citera dikten just nu, vårfloders och knoppningstiders tid är väl förbi.  Men det är klart, i trädgården knoppas det ju för fullt.

Så var det äntligen dags för min fådda blå bergvallmo (Anja igen!!) att visa lite god vilja!! Jag funderar lite grand över hur lustigt den är uppbyggd. En ring av små knoppar i toppen - och i mitten en jätteknopp. Är inte detta ovanligt för en växt!?

Blå bergvallmo, Meconopsis betonicifolia.

Bloggvänner

Tacka vet jag bloggvänner! Det kom ett brev på posten med några plantor av en väldigt fin vit viol med blått centrum. Jättekul, och tack Anja!!! Jag hade precis hittat den rätta platsen, för just här behövdes det något lågt och vårblommande. Efter att jag planterat ut växterna, på en som jag tyckte bra - och väldränerad plats skrev jag till avsändaren och tackade så klart!
Du planterade den väl väldränerat, undrade hon i svarsmailet. Oj, oj - ja nog var det väl tillräckligt väldränerat - eller var det inte? Jag fick en släng av vad man kallar kalla fötter. Man känner ju ett visst ansvar, när man får så fina gåvor. Sprang ut, och fyllde en liten hink med grovt grus, och blandade om jorden, på direkten! Ja, först hade jag varit tvungen att gräva upp de små liven förstås. Och sedan blev det OMPLANTERING. Och, faktiskt ser de ju ut att må rätt så bra!

Violen i förgrunden.