Att gå över ån efter vattnet ...

Fick några sticklingar (med rötter) av Snötörel, Euphorbia 'Diamond Frost' i våras. Jag satte dem i rabatten och det blev en väldigt fin planta. Nu har jag tagit in sticklingar och de har börjat få rötter. Tänkte, att de kan stå så här under vintern, och till våren kan jag plantera dem. Precis som man kan göra med Kärleksörten. Men ... nu börjar jag undra, går jag över ån efter vatten? Kanske skulle jag gräva upp Snötöreln och plantera i en kruka som jag tar in? Föredrar dock att ha dem i vas som på bilden av utrymmesskäl. Någon som provat de olika varianterna? Tacksam för råd.

I väntan på våren.

WOW, vilken grej!!

TACK, snälla Susie på Stjärnarve för den fina vinsten i frågetävlingen. Den är verkligen dekorativ och skall få en hedersplats, dock inte utomhus i fortsättningen. Jag vågar inte riskera att den tar skada av väder och vind. Tack också för salladskryddan, den blir säkert god till vad än man använder den till. Du är ju finsmakare och vet vad som är gott!

 

Ovanlig syn

Dammen blev rengjord och tömd idag på morgonkulan (ja, jag är uppe med tuppen). Vattnet kom till användning lite här och var i rabatterna. Och torrt är det ju, vi har haft runt 30 grader hela veckan. Oftast ser man dammen från uteplatsen, men nu blev det anledning att ta en titt ifrån det andra hållet, så att säga. Jätteliljekonvaljen hade en fin blomstängel utslagen, vilket jag inte sett tidigare, men jag vet inte om det syns på fotot.

Bilden vinner på att klickas upp!

Tjolahopp, då var det vinter igen

Häpp!

Solig morgon!

I hear a song ... eller Julen varar intill Påska

Kan blommor sjunga? Jag tyckte jag hörde, fast väldigt svagt, några som sjöng.  Det lät som om ljudet kom från amaryllisen. Det lät inte som "... och julen varar intill påska", utan det lät mer som en sorts serenad. Då såg jag det! Det är ju amaryllisens ståndare som knäböjer och sjunger en serenad till pistillen.

 Även julblommor kan få vårkänslor!

Ingen dålig uppvaktning!

Fördrivning av dahlior

Nu har jag startat fördrivningen av mina övervintrade dahliaknölar. De blir bara större och större för varje år, och de kräver nu så stora krukor, att det är svårt att få plats med dem. Vad gör man?

Jag har läst någonstans, att knölarna är en sorts energidepåer. Och jag tänker så här; vad skall dahliorna med alla dessa till när de nu, så småningom, när de blir utplanterade, kommer i god jord? Energidepåerna är väl till för krissituationer så det blev fram med sekatören och lite ansning.

Observera, detta är en test och inget man skall ta efter om man inte vet att det fungerar.

 

När klumpen blir för stor.

 

Borttagning av en del av knölarna.

Färdigt!

Jag kan ana en vår

En föraning om våren är det nog. Jag skulle nog inte vilja gå så långt som att kalla det vår i dagsläget. Visst har snödropparna knoppar och vintergäcken med för den delen, men se hur de huttrar och håller  kronbladen tätt, tätt samman för att inte frysa pistillen av sig.

Tulpanerna har faktiskt också börjat titta upp på sina ställen och jag var för en gång skull ute i tid och micklade ihop mina burar som skydd mot harar och rådjur (de är nämligen som platta "paket" och måste fixas till och fästas lite här och där med ståltråd). Men herre Jemine – jag tappade nästan känseln i fingrarna, så kallt var det.

Snödroppar och vintergäck.

Nej, jag håller mig nog inne och ägnar mig åt alla sådder i stället!

Riddarsporrar på gång. Artar sig bra!

God Jul

Först vill jag önska alla en riktigt god jul och sedan har jag en liten undran. De här änglarna på bilden kommer från en gammal jullåda. Det skulle vara kul att veta lite mer om dem. Var de är gjorda till exempel, för jag antar att de inte är gjorda i Sverige. Hur gamla de kan vara osv.  De är 15 cm höga. Kanske någon av er har ett par liknande, man vet aldrig.

Julnöt att knäcka.

Dagsfärskt

Vi har bott i "kokong" i ett par veckor så det känns verkligen härligt att kunna se ut igen. Huset har alltså varit helt inneslutet i ett sorts tält. Och nu är det äntligen dags för rivningen av tält inklusive byggnadsställningar. Men, aj aj, hur skall det gå för mina höstsådder. Ja de skall finnas någonstans i röran.

Men bara någon timma senare var det hela undanröjt och såg jättefint ut. Och jag kunde inte låta bli att småskratta litet för mig själv när jag såg byggjobbaren gå omkring och flytta tillbaka markeringsstickorna för mina sådder som hade flugit all världens väg. Och minsann tror jag inte han lyckades få dem på rätt plats!!!!

Så kom vinterns första snö

Lite oväntat kom idag vinterns första snö. (Jag får dock skylla mig själv, jag är dålig på att följa väderleksrapporterna). Som tur var det inte minusgrader inatt! Jag hade fortfarande dahliaknölarna i kallgaraget. Idag fick de komma in i värmen. Och nog måste man säga, att det är fint med snö!!

Nästan så att man börjar fundera på att sätta ljus i granen. Men det får vänta till första advent. 
Den tuktade dvärgsyrenen i förgrunden liknar mer och mer en piassava-kvast.

Telekians falnade blomkalkar blir en bra plattform för snöflingorna.

Miscanthus-gräset bugar sig för snön.

Packandets svåra konst

Alla har vi väl någon gång packat en resväska. Det är minsann inte det lättaste här i världen. Om man gör det enligt konstens alla regler finns det mycket att tänka på. Förhoppningsvis slutar det hela  lyckligt, men säker kan man aldrig vara. Först efter att man placerat sina modiga kilon på "ekipaget" lyckas man vrida om nyckeln. Väskan bågnar betänkligt, och man undrar om det är en resväska eller en tidsinställd bomb man har framför sig.

 

Sidenört, Asclepia tuberosa

 Förvånandsvärt stora frökapslar för en växt med så små blommor.

De är upp till 7 cm långa.

En som verkligen kan det här med packning, det är Sidenörten. Först och främst har den ju riktigt stora "resväskor" och se så smart den utnyttjar dem! Här var det ordning och reda, allt fluff åt ett och samma håll. Och titta vilken spänst det finns i de tunna fjunen, de blir ju riktiga fallskärmar när de väl lämnar fröhuset. 

Fröna ligger mjukt och skönt i kapseln.

Tätt packat – som sillar, skulle man kunna säga.

Intressant läsning

För ett tag sedan deltog jag i en utlottning på bloggen Tankar om och från min trädgård. Och igår damp det första numret av Trädgård Norr ner i brevlådan. Nu skulle det bli spännande att bekanta sig med tidningen. Jag började genast bläddra, och det slog mig, vad hög klass det var på bilderna. När det gäller texterna, var det väl ingen direkt överraskning, att de var av seriösa och välskrivna. Det hade jag på känn.

Jag började med att läsa en finurlig krönika av Hans i Brännberg. Honom kände jag till sedan tidigare genom hans blogg Svanå trädgård. Han visade sig vara en riktig talang på området! Sedan kastade jag mig över en artikel med namnet En vildmark i villaområdet som handlade om Åke Holmqvist i Hörnefors (zon 5). Han odlade tusentals växter i sin trädgård (omkring 4500, tror han själv) och faktiskt allt (tror jag) hade han själv dragit upp från frö.

Man behöver bo i norr för att ha utbyte av denna tidning. Är man bara intresserad av odling så hittar man mycket trevligt att läsa.

Snabbleverans av fröer

Jag har letat efter fröer till lite roliga gräs. Hade tänkt försöka mig på att fröså några sorter. Då hittade jag till en Irländsk firma, Seedaholic, som hade många olika gräs (och även blomster- och grönsaksfröer). Jag beställde några sorter samt även lite andra fröer som jag tänkte höstså en del av.

Jag lade min beställning på fredagen, och efter bara en timme fick jag besked om att fröerna var på väg. OCH, hör och häpna, idag hade jag deras försändelse i brevlådan. Otroligt raskt marscherat! Priserna ligger lite grand under de gängse, och frakten gick faktiskt bara på 22,35 svenska kronor.

 Med varje påse frö fanns en gedigen beskrivning av växten ....

.... och en likaså gedigen så- och planteringsanvisning.

Ska jag, ska jag inte?

Ska jag, eller ska jag inte? Ja, den frågan hade jag tänkt ställa till alla kunniga där ute i bloggvärlden. Tog fram kameran för att förevisa ett exempel på hur det såg ut. Det hela handlar alltså om nävan, som jag tror är en spansk blodnäva fast den har vitt blod i ådrorna. Jag hade läst, att om man klipper ner nävor hårt så kommer de igen. Men på något sätt tyckte jag att den var fin, trots att den verkliga blomningen var över och det nu endast kom en och annan blomma.

   Inte mycket att skryta med när det gäller blomning...

 ... men så här fin var den i sin glans dagar.

Hur det nu blev, så fick jag någon sorts överjordisk inspiration, tog helt sonika fram saxen och klippte ner nävan. Tanken, att jag skulle rådfråga trädgårdsbloggarna var som bortblåst. Nu upptäckte jag också, att jag kört med helt fel bländare, så bilderna blev som de blev (och nu fanns det ingen möjlighet att ta ett bättre foto, nävan var borta)!
Så här blev i varje fall resultatet.

 Hoppsan, nu ser man helt plötsligt dammen! Det kanske inte blev så tokigt ändå!

Och nu är det bara en sak kvar. Att förklara den oklippta gräsmattan. Det har varit så fruktansvärt torrt här, så jag tänkte, att klipper jag gräset kommer solen att torka ut den ännu mer och den blir ännu mera brun. Det har faktiskt inte alls någonting med lathet att göra!

Blåbär

På vår tomt finns det blåbär.  Det är något som barnbarnen gillar att plocka ...

 ... och plockar man direkt i flaska, blir det enkelt när man senare skall göra saft.

Trädgårdens melodi

Min trädgård har fått en egen melodi! Det är Klotlökarna, Allium sphaerocephalon, som komponerat den. Det är bara att sätta ett notpapper bakom så är melodin färdig att spela.

 Om man ligger ner i solstolen ser man plötsligt saker från ett annat perspektiv och jag lät fantasin skena iväg.

Digitalis HJÄLP

Den här digitalisen tycker jag är den finaste jag sett. De må vara hur rikblommande som helst. Den har bara dykt upp i trädgården. Åtminstone kan inte jag komma ihåg att jag satt några digitalisar på senare år, frånsett i fjol, då jag sådde och planterade ut en helt annan sort (en chokladbrun variant). Enda förklaringen är, att det var "orent frö i påsen" och att denna är en från denna sådd (men jag tvivlar). Det skulle verkligen vara bra att få reda på vad den kan heta så jag vet om det är någon mening att spara fröer av den eller ej. Någon som vet? Jag lade ut frågan på Facebook och fick förslaget Turkisk fingerborgsblomma, Digitalis Davidsiana, men jag är inte helt övertygad om att det stämmer.

Som man ser kommer blommorna i bladfästena, bladen är inte så spetsiga som de brukar vara och blommorna hänger inte utan står ut. Det lustiga är även, att blommorna ändrar färg (men det kanske är vanligt bland digitalis, utan att jag märkt det? Dessutom kommer blommorna jämt fördelade runt om.

Dvärgsyrenen blommar

Detta är inte "Finn fem fel", även om de säkert går att hitta, utan detta gäller en (1) väsentlig skillnad mellan bilderna. Någon som ser någon skillnad, frånsett fototekniska detaljer och att fotona är tagna med en dags mellanrum? Och att krukan blivit flyttad. Den här syrenen har jag klippt som en boll men den växer mycket bättre på södersidan, så det är bara från vissa håll kronan ser helt rund ut. Doftar väldigt starkt, lite för starkt faktiskt enligt min känsliga nos.

Och här kommer svaret:
Kronan har blivit friserad.

Remember this?

Den 13 april skrev jag om den här mystiska "kotten". Jag trodde, att det kanske var kvanne, för det hade jag satt på denna plats. Några av er gissade rätt! Bloggvärlden är full av kunniga människor som kan identifiera det mesta!

Det var oxalis! Men närmare bestämt vilken sort är jag osäker på. Kanske är det Oxalis pulchella var. tomentosa? Nåja, så här ser "kotten" ut idag.

Det är förbaskat irriterande att jag är så glömsk, men jag har för mig att vi hittade den på Madeira. En ynka liten planta blev nedstoppad i en tom liten vattenflastka med lite vatten på botten och fick flyga hem till Sverige. Förresten kvannen dök upp till slut, precis i närheten, och det är ett blad av kvannen som oxalisen har ovanför sitt lilla huvud.

Överlevare

En japansk lykta, Physalis alkekengi, lite skamfilad, men har dock överlevt vintern. Och frukten är säkert ätbar!