Prärien – IGEN!

Min "prärie" börjar arta sig, men inte har den blivit riktigt som jag tänkt mig. Och nu förstår jag min inspiratör, Anita Linder som skrev i sitt blogginlägg, att hon tagit väldigt många foton av SIN prärie för att få de kort hon önskade. Något mer svårfotat får man leta efter. Därför har det enda raka varit, att ta närbilder. Men den första bilden är i alla fall en sorts helhetsbild, och klickar man upp den, ser man förstås mer detaljer.

Prärien den 10 juli! Bilden går att klicka upp!

Ekorrkornet är mycket lägre och tanigare än jag tänkt mig.

Slöjsiljan älskas av svarta löss. Jag har sprutat med såpvatten då och då,

 men svårt att säga om lössen bryr sig eller ej ...

... nej, då är det bättre med lite hjälp utifrån. Två nyckelpigor har hittat rätt!

Orlayan, som jag har längre bak i "prärien", ger förstås inte riktigt
samma intryck som slöjsiljan, men är åtminstone lusfri!

Digitalisarna är inte så ståtliga som jag tänkt mig heller, dessutom har det blivit

fel sort. Men jag skall inte klaga, visst pryder de sin plats ändå!

Nu börjar de övervintrade rudbeckiorna att slå ut, men de röda, nysådda 

tar tid på sig ...