Backsippor i massor

Nu står backsipporna i blom, sades det, så på förmiddagen blev det en liten utflykt till detta fantastiska område med tusentals av backsippor. Platsen var troligen bebodd redan på vikingatiden. I England finns förresten en sägen som berättar att backsippan växer på gamla vikingagravar. Sant eller inte, men nog var detta en plats med särskild känsla! De flesta i färgen som på bilden, men det fanns även små avvikelser. Solen sken och det var en härlig vårmorgon, kan det bli bättre? Naturligtvis var både kaffe och macka nerpackade i ryggsäcken.

Pulsatilla vulgaris

Den lilla vita blomman som är så fin tillsammans med Backsippan är Backskärvfrö, Thlaspi alpestre. Den är en sen invandrare i Sverige (ca 1840) och hör ursprungligen hemma i Mellan- och Sydeuropas bergstraker där den har setts växa ända uppe på 2000 meters höjd.

Läckert, eller hur?

Här och där kunde man även njuta av Vitsippan, där den växte så fint bland mossiga stenar. Och solen den sken och det var ljuvligt!

Flädern, Sambucus racemosa (Tack, Slottsträdgårdsmästaren) och inte Sambucus nigra, som jag hade skrivit, höll som bäst att slå ut. Bladen satt som tofsar utefter grenarna, och färgen var det inget fel på!

Uppdatering. Många undrar över var denna plats ligger, i södra Sverige tror många. Men, å nej, den ligger i Upplands Väsby, ungefär 2 mil norr om Stockholm. Den kallas Calmare hagen (enligt 1760 års karta). Jag kan tillägga, att denna plats sköts och omhuldas av Väsby Naturskyddsförening. På 1980-talet var platsen helt igenvuxen av slån- och nyponsnår. Naturföreningen har sedan 1992 skött hagen genom röjning och slåtter. Den gamla ängsfloran kommer därigenom tillbaka år för år. Backsipporna har ökat till ungefär 5000, påstår föreningen.