Jag har egna levador

Vet ni vad en levada är? Ni som har varit på Madeira vet förstås att det är de bevattningssystem som leder vattnet från bergen ner till odlingsområdena längre ner. Det är ett otroligt omfattande system och uppgår totalt till 217 mil. Dessa "kanaler" eller rännor slingrar sig efter bergssidorna, och här och var kan odlarna öppna små dammluckor och föra vattnet vidare i bi-rännor till sina odlingar. Men för att alla skall få sin beskärda del av vattnet, får detta göra endast vissa tider.

Utmed dessa levador finns stigar, och många turister passar på att gå en guidad tur. Detta är väl ett MÅSTE för de turister som har benen i behåll och inte lider av svindel. Inget för Susie, alltså.

Vi gjorde en tur på egen hand och frågade oss fram till en levada. Det visade sig, att vi fick gå ganska långt (men det var en härlig skogspromenad) och när vi äntligen kom fram så var det till en levada som "balanserade på ruinens brant". Men, äntligen här, så kunde man ju inte vända om utan att i alla fall ha gått en liten bit. Jag lyckades till och med övertala Karin att ta sig en liten tur, men hon vände om ganska snart. Så måste jag väl tala om, att när vi berättade detta för vår reseledare verkade hon inte alls glad. Nu efteråt, efter att ha tittat på bilderna, förstår jag henne. Ett par turister som ramlat och rullat hundra meter nerför berget är nog inte så roligt att ta hand om. Så jag rekommendera alla, att göra dylika utflykter genom arrangerade guidade turer.

Nu har jag i alla fall några egna levador hemma på tomten och de är garanterat ofarliga! Det är ju så otroligt torrt nu, så jag har gjort små diken i några rabatter. Det gör det enklare att vattna ordentligt, och man slipper irriteras av allt vatten som rinner åt alla håll dit det inte skall.

Min alldeles egna levada (kolla stupet till vänster).

Och så här fortsätter rudbeckia-kolonin till höger om levadan.

Man blir glad åt gult, eller hur?