fredag 17 juni 2016

Stora trädgårdsvisningen

Efter regnen som vi haft det sista dygnet hade TRICO klövdjursskydd tydligen upphört att verka. Och rådjursmamman passade på att gå STORA TRÄDGÅRDSVISNINGEN med sin lilla skyddsling, det var klövspår lite överallt. Jag lyckades jaga bort mamman, och visste inte då, att hon hade sitt lilla kid med sig. När jag återvände från mitt lilla spring och schasande såg jag att kidet låg och tryckte bland de spirande blomstren.


Hur jag än försökte, vägrade den att flytta på sig, utan spelade död så fulländat, att jag ett svagt ögonblick trodde att den hade gått så djupt in i sin roll så att den faktiskt tuppat av på riktigt. Nåväl, jag skulle iväg till Arlanda och tillbaks, vilket tar ungefär en timme, och vid det laget hoppades jag att föreställningen skulle vara över.

Väl hemma igen, såg jag till min glädje, att kidet hade gett sig av, det var ju skönt!  Man vill ju inte ha en Bambi liggandes i sin trädgård, det må vara hur sött som helst! Men, ack den lycka som består! Vad får jag se, den ligger bland jätteverbenorna en meter ifrån! (Var det något fel på Gaura-orna)? Jag lyckades få den att ge sig av, men jag tror att den gömde sig bland ormbunkarna vid skogskanten.


Någon timme senare får jag se något brunt som rör sig, det är mamman som kommit för att hämta sin lilla unge.


När jag "bad" dem att ge sig av, var mamman väldigt mån om att få kidet med sig ...


... men gick inte många meter innan hon ånyo stannade och började slicka sin unge. Men jag fortsatte att jaga iväg dem, och mamman lade benen på ryggen medan kidet lade sig någonstans bland blåbärsriset och spelade död, skulle jag tro.


Efter ungefär 20 minuter ser jag att mamman är här igen på grannens tomt, men inte för att söka upp sitt kid, utan för att kalasa i rabatterna. Konstigt, att hon inte av lukten kunde spåra sig till stället där hennes unge låg.

Jag kan konstatera, att blåklockorna var särskilt välsmakande idag!


9 kommentarer:

  1. Åh nej, kanske inte de mest populära gästerna på trädgårdsvisningar...
    Populärt hos mig just nu är Orlaya grandiflora! Stort tack för frö! Detdröjde innan jag fick ändan ur vagnen och sådde. Men det var kanske en bra behandling för jag tror att alla fröna grodde!
    Hälsar
    Katarina

    SvaraRadera
  2. Ajajaj.. Jag tror att de är i samma klass som våra vildkaniner, söta små liv men ack så glupska! Kidet gillar visst blommor och väljer med omsorg :)
    Kram gittan

    SvaraRadera
  3. Dom är ju så vansinnigt söta att vi nog aldrig skulle kunna jaga bort dom. Vi har rådjur här också (Nån idiot till jägare som fraktade över dom för ett antal år sen, hade dom inte lärt sig nåt av införsel av rabbisar!?), men vi har tur för dom går inte över staketet och in på innertomten. I Stockholm däremot så gick dom in på tomten över den höga taggiga amerikanska hagtornshäcken när Brasse (vår strävhåriga tax) och jag gick ut på infarten 2 meter bredvid dom. Konstiga djur.....men det var jobbigare när vi hade en älg på tomten som åt äpplen!!
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  4. De är ju så söta så det inte är klokt, men oj så förbannad jag blir på dem ändå! Här ute "på vischan" kryllar det av rådjur och hjortar. Vi har höga staket som stänger ute de flesta, men det händer ju att något djur tar sig in ändå.
    Hoppas du slipper besök på ett tag nu!

    SvaraRadera
  5. En sådan skräck-novell med bilder och allt. Rådjuren åt precis upp mina sockerärtor!
    Helene

    SvaraRadera
  6. sötare än grävlingen som bökar i grannens kala gräsmatta...

    SvaraRadera
  7. Waw sikke tæt du kom på. Virkelige smukke dyr, det må havde været en speciel oplevelse.

    God weekend

    Maria

    SvaraRadera
  8. Grattis till väldigt fina bilder. Det går inte att neka till att dom är söta ... och glupska. Vi hade ett rådjur som födde sitt kid i vår trädgård ett år, trots höga häckar och staket. Hon hade hoppat in med ungen i magen och när vi gick ut hoppade hon ut men nu var ungen kvar i trädgården. Vi var tvungna att öppna vår grind som vi aldrig använder och som är kaninsäkrad med hönsnät. Så småningom lyckades kidet ta sig ut och förenas uppe i skogen med sin mamma. Men dom kommer på besök varje år, hos mig är det floxen som är extra läcker. Och romansallad gillar dom skarpt.

    Ha det gott!
    /Anita

    SvaraRadera